Aftonbladet – 27 juli 1842, sida 2

beller iedde tll något resultat, utan ait herr rallaces motion förkastades med 473 röster emot 49. STOCEHOLM den 27 Juli. — Bellmansfesten sistlidne gårdag gynnades oförmodadt af en bland dessa kapriser i de högre regionerna, som i en handvänning dela de tunga molnen och låta soiens anlete framstråla. Efier en mulen förmiddag iniräffade omkring kl. 5 e m. ett dylikt litet under, och knappt var tecknet gifvet, förrän det ådyddes. Alla omnibusar och roddarbåtar togos genast i reqvisition. och inom några minuter var tåget mot Djurgården fullkomligt ordnadt både till lands och vatten samt den äl!skiiga skaldens byst omgilven af en menniskomassa, tillräckligt stor, för att ådagalägga det kärleken till honom icke är i aftagande. Sillskapet Par Bricol, som intagit middag på Wauxhallien, tågade ut med tvänne musiktorpser, af hvilka den ena tog plats vid bysten, den andra på altanen till konditoriet gent emot; de spelade vexelvis allehanda muntra stycken, dels af Bellman, dels af andra tonsättare. Alla skådade upp till det vackra hufvudet, som tycktes lifvadt och med bellmanniskt leende och välvilja se ned på den bjertliga hyliningen, utan att förtycka, det Bellmans vackra melodier uppspelades af janitscharmusik, då åhörarne i alla fall sågo glada ut. Glädjen ökades imedlertid då några brikollister emellanåt uppstämde en och annan af skaldens mest omtyckta sånger, och dermed, bättre än med alla öfriga tillställningar, bevisade, att det nu var Bellmans dag. — Med afseentie på det i bladet för den 28 dennes omnämnda tillbudet af H. M. Konungeuv att skaffa Göthebo-gs stad en lånesumma af allmänna medel om 200,000 Rdr, meddelar tidniagen Phoenix de protokoller, som vid öfverliggpiogen om tillbudet i Götheborgs handelssocietet blifvit förde, jemie tillhörande reservationer, hvilket allt är för vidlyftigt att i dag referera, men till hvilket vi torde återkomma. RIZSRÄTTENS DOM (Slut från Måndagsbl.) I målet, angående rådgifvarde åtgärder vid Konungens besiut om ulbyte af 1:a majorsbostället vid Westmanlands regemente, Bennebäck, mot egendomen West-Terma. (Se Aftonbladet N:ris 448, 449; 120, för den 26, 27 och 98 Maj d. å.), lyder domen, som följer: Då ifrågavarande frän kronan bortbytta hemman, såsom anslaget till boställe för förste majoren vid Westmanlands regemente, tillhört indelningsverket, och ej utgjort sådan kronans egendom, som, enligt 77 regeringsformen, icke får, utan Rikets Ständers samtycke, genom försäljning, förpantning eller gåfva, ellar på annat sätt kronan afhändas, och fråga icke ens blifvit väckt derom, att genom detta byte indelningsverket skulle vara till sina hufvudgrunder rubbadt, varder herr Justitieombudsmannens i denna punkt gjorde påstående ogilladt. Härmed har således Riksrätten förklarat, att boställen och alla, indelningsverket tillhöriga hemman kunna af Konungen enväldigt försäljas, förpantas, bortskänkas och på hvarjehanda annat sätt kronan afhändas. I ett föregående mål har Riksrätten förklarat detsamma om hus och grund, dem kronan egt i stad, och följden af dessa förklaringar, i fall de icke vore lagstridiga, miste blifva, att Konungen kan enväldigt afbhända staten största delen af dess fastigheter, hvaribland äfven rikets fästningar och öfriga militäretablissemanger, flottans varf och dockor ej undantagne. Stämmer icke detta väl öfverens med hvad grundlagen säger och allt folket hittills trott? Riksrätten fotar ock sitt utslag derpå, att ingen påstått att rådgifvarnes handling rubbar grunderna för indelningsverk; det har också in gen påstått, soch derföre le juristerne desto bjert a a a