Aftonbladet – 20 juli 1842, sida 2

de, klagan, hade jeg tillkallat 9:ne opartiske män för att öfvervara jästberedningen uti min fabrik och för att af den, under deras öfversigt tillverkade press jästen aflemna prof till Hr Notarius Publikus vor Langenberg, hvilken jog åter anmodade, att af bagare-embetets såväl herrar oråförande och bisittare, som öfriga ledamöter, begära yttrande öfver samma jästs beskoffenhet, och hafva, med anledning häraf, såväl de herrar bagare, som undertecknat ofvannämnde klagoskrift, nemligen embetets ålderman, herr R. F. Nisser, och bisittare: herrar A. Weanberg, C. S. Karsten och A. Grönvall, som ock a! embetets öfrige ledamöter: herrar Potrini, Ahltains, Styrell och Kaer, efier med samma jäst anställd prof bakning, förklarat densamma vara fulikomligen god och för brödbakning i alla afscenden ändamålsenlig och använrndbar. Eeceligt bifogade, af bemälte Hr Notarius Publikus häröfver meddelte 2:ne embetsbetyg är det alltså jlagligen styrkt, äfvensom af klagarderne sjelfva erkändt, sti den press-jist,som vid min jästfabrix å lägenheten Kräftriket för närvarande tillverkas, är af fullxomlig god beskaffenhet, och då det sålunda icke kan be stridas, det j2g verkeligen innehar kunskap och förmåga att tillverka en god vara, synes det påtagligen ligga i sakens natur, att jag icke med uppsåt eller kännedom derom, skulle vilja tillverka en oduglig såsom rakt stridande emot mitt eget interesse. At åter den press-jäst embetet öfverklagar varit af min tillverkning, derom är i klagoskriften ingen bevis ning åberoped, äsnu mindre företedd, men jag vil derföre icke bestämdt bestrida sådent, enär det vä icke bör kunna vara aldeles omöjligt, att brings åenna tillverkning, lika såväl som alia andra jäs: ringsämnen, i förskämningsoch om man så nöd vändigt vill, ända till förruttnelsetillstånd, synnerli gast som presa-jästtillverkningen i och för sig sjel är ganska kinkig, så att oftast den minst märkbar: förändring at tercperaturen eller vattnets beskaffenhet m. m. kan åstadkomma ganska menliga följder Men att från min fabrik eiler försäljning bekom mits någon, såsom skriften omnämner: sur och illa stinkande jdäst, är bestämdt lika sanningslöst fram ställdt, som det är otroligt, att någon af bagare. embetets ledamöter skulle mottagit en vara, som så itagligt bade vid sjelfva åskådningen, antydt dest odugliga beskaffenhet, och den bagare, som Oxaktaai ban funnit jästen sur och la stinkandc Nkvä användt densamma vid degens beredning, kan rim. ligen icke skylla någon annan, än sig sjelf, för brö dets förskämning, isynnerhet om, såsom skriften vi dare innehåller, mångfalldiga bakningar genon ett sådant användande blifvit bortskämda. Nigonting eget ligger deruti, att bagare-embetet en så afgörande ton, sträckt sina pretentioner pi mig, ända därbän, eatt göra mig ansvarig för der skada och förlust embstet skulle lida i saknad afgoc pross-jäst, då bagare-embetet likväl icke på minst: sätt understödt eller befordradt mitt bemödande fö: åstadkommandet a! samma tillverkning inom riket samt denna tillverkning alltså både varit och änn är ett af mig frivilligt, på min enskildta bekostnac eller risk verkstälidt och af bemälte embete alldele: oberognde företag, hvilket det legat och ännu i äen na stund lirger inom gränsen för mitt enstildta godt fisnande att fortsätta, elier ej. Jag är dessutom, enligt Kongl. Patentförordnin gens 16 , icke skyldig att utöfva min å denna till verkning innebafvande patenträtt förr än inom 9:n: år efter patentets utfärdande, och då denna pre skriptionstid icke tilländalöper förr än den 24 Mar 1843, hade det icke bordt undfalla klagoskriften författare, huru illa vald den utvägen varit, att mer denna klegoskrift besvära Kongl. Koramers-kolie gium, som naturligtvis icke förr, än efter nämnds preskriptionstids förlopp, kan bedömma, huruvida vil koren för patenträttens fortfarande blifvit af mi; fullgjorda, eiler icke, och alltså i närvarande stunt icke har att med det framstälda ämnet vidtaga nå gon åtgärd. Anmärkningsvärdt synes ock, att em betet så uteslutande ställt sin klagan emot mig, d likväl embetet, om icke annorlunda, åtminstone a allmänna tidningarne, bör kärna, att Kommers-kol leglum meddelat tillverkningsrätt af sarama jästsor äfven åt andra personer och deribland åt bryggare berr C. A. Schmiedte, hvilken i förening med utöf vandet af bränvinsbränning vid ett pistoriskt ver! med 90 kannors panna, alltsedan den 23 Septem ber 4841, inzehaft samma patenträtt, soin jag, uta! att ännu i denna stund hafva, så vidt mig veterli gen är, tillverkat ett enda sådon jäst af dugi beskaffenhet. Vill mån nu härmed sammenbird den troligen icke så alldeles tillfälliga omständighe ten, att oftanämnde klagoskrift, om hvars tillkoms jag icke haft den minsta aning, ännu mindre kän nedon, förr än densamma uti Aftonbladet tillskepa des ) så hemlighetsfuli och brådskande, just i d ) Att herr Westman icke haft kännedom om skril tens tillkowmst, förr än den ptillskapades är me än sannolikt, och det är äfven möjligt, ett ha först af Aftonbladet blifvit underrättad om des tillvaro; men deraf följer ingalunda, såsom ha inbillar sig, att skriften blifvit tillskapad i Af tonbladet, och att så ej heller skett, borde hr W lätt begripa, om han jemnför skrifiens datum, met degen då den stod att läsa i Aftonbladat. Had den blifvit tillskopad i Aftonbladet, så skulle vä ladet på samma Bing tillskopat bagare embetet underskrifter, och att påstå något dylikt lär väle vara herr W:s mening. Aftoubladets Red. ha med bagare-embetets skrift. ej haft ancat bestyräl med herr Westmans egen, nemiligen stt mottag den och, sedan Red. öfsertygat sig om likhetoi med orisinalet, låta intaga den i bladet.