Aftonbladet – 16 juli 1842, sida 2

RIKSRÄTTENS DOM (Forts. från gårdagsbl.) Angående grundlagsvidrig disposition af statsmedel till Kongl. Kammar-rättens, af Rikets Ständer icke godkände nya Lönestat: (se Aftonbladet N:ris 66, 67, 68, den 22, 23 och 24 Mars d. i.); Angående grundlagsvidrig disposition af andra Hufvudtitelns besparingar till löneförmåner åt embetsoch tjenstemän i Stats-kontoret: (se Aftonbl. JM 72, d. 31 Mars d. å); Angående grundlagsvidrig disposition af tredje Hufvudtitelns besparingar till årligt arfvode åt en tillförordnad president i Krigs-kollegium: (se Aftonbl. M 73, d. 4 April d. å.); Angående nämnde besparingars användande för tillökta löneanslog till Kongl. Gardes-regementena och Kronprinsens Hussar-regemente: (se Aftonbl. JM 75, d. 4 April d. å.); och för löneförhöjningar åt Lifbevärings-regementet: (se Aftombl. Mi 77, d. 6 April d. å.); Avgående så kallad JlJönfyllnadsförmån för er i Stats-kontoret förordnad ledamot: (:e Aftoabl. M 72, d. 34 Mars d. å.); samt Angående ökade spanmålsanslag för vissa löner å Kongl. Krigs-kollegii stat, samt för chefen vid Wermlands Fältjägare-regemente: (se Aftonbladet JM 74, d. 2 April d. å.), innenåller Riksrättens Dom följande: Som 62 Regeringsformen förmår, att sedan Statsverkets bebof blifvit af StatsUtskottet uppgifna och af Rikets Ständer pröfvade, ankommer det på Rikets Ständer, att en deremot svarande bevillning sig åtaga samt att tillika fastställa, huru serskilda summor deraf skola till serskilda ändamål användas, och dessa summor under bestämda Hufvudtitlar uti Riksstaten? anslå, och i 64 af samma Grundlag finnes stadgadt, att så väl rikets ordinarie statsmedel och inkomster, som hvad under namn af extra ordinarie utlagor och bevillningar till Statsverket af Rikets Ständer anslås, skola vara under Konungens disposition, att till de af Rikets Stände: pröfvade behof och efter den upprättade stat:n anordnas; i öfverensstämmelse hvarmed 30 S i Riksdags-ordningen innehåller, bland annat, att Rikets Ständers StatsUtskott äger efterse och granska, huruvida de gjorda eller förordnade utbetalaingarne af statsmedlen icke öfverstigit beloppet af de Huvudtitlar, hvilka i Rikets Ständers statsreglering blifvit fastställda, samt, om, emot Rikets Ständers beslut, de anslagpa summorna till hvarje Huvudtitel äro dragna till andra ändamål än dem, som unde7 samma hufvudtitel höra, eller något af Riket: Ständer faststäldt anslag är öfverskridet, anmälan derom göra i Rikets Ständers plera emot den embetsmen, som en sådan anordning kontrasignerst; alltså och enär häraf är uppenbart, att då, å ene sidan. de af Rikets Ständer fastställda Hufvudtitlar utgöra den gräns, inom hvilken Kongl. Maj:ts dis positionsrätt af statens medel är inskränkt, det, å den andra, är Kongl. Maj:t medgifvet, att till föremål, hörande till hvarje titel, fritt disponera de på titeln uppkommande besparingar, hvilken rättighet Rikets Ständer uti deras här ofvan omnämnda skrifvelse den 40 April 1810 äfven erkänt; finner Riksrätten att hvarken det i Rikets Ständers, af Hr Justitie-embudsmannen åberopade skrifvelse d. 6 Oktober 4834, deruti Konungens dispositionsrätt öfver besparingarne jemväl medgifves, tillika framställda förbehåll, att besparingarne ej fingo til! bestämda löneafisrtag användas; cy bener avk OMS ständighet, att vissa af Kongl. Maj:t i dess nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof, å Hufvudtitlarne upptagna summor icke blifvit af Rikets Ständer derå uppförda, bafva utgjort hinder att, då besparingar å Hufvudtitlarne funnits, derom på sätt som skett förordna; i följd hvaraf Svaranderne från ansvar för deras anmärkta rådslag i detta hänseende befrias; och ehuru, då, på sätt fö renämndt är, Riksstatens Hufvudtitlar utgör den gräns, inom hvilken Konungen äger att de af Rikets Ständer anvisade medel disponera, Konungens rådgifvare icke bordt tillstyrka anvisningar på 2:dra Hufvudtitelns besparingar, utan att kändt var, de sådana blefvo att tillgå; likasom det isynnerhet å!egat föredraganden för Handelsoch Finans-ärenderna, hvilken uti rådslagen om ifrågavarande anvis ningar å denna Hufvudtite! deltagit, att tillse de! icke, såsom nu inträffat, 2:dra Hufvudtitelns anslag under flera år öfverskridits; likväl och då icke visadt är, aut till de således, utöfver Hufvudtitelns belopp, verkställda utgifter äro vordne använda me. del, hvilka Rikets Ständer för andra ändamål sanvi sat, så att här inträffat den händelse, 65 Rege. ringsformen omförmäler, att medel annorlunda an. vändts, än faststäldt blifvit, samt ifrågavarande åtgärder följaktligen icke kunna anses vara uppenbarligen stridande emot Grundlagens tydliga före skrift, finner Riksrätten, att ansvar i denna del e kan Svaranderne ådömas. Riksrätten har här sjelf anfört de ord, som : Regeringsformen bestämma Konungens disposi tionsrätt öfver statsmedlen, nemligen: m,att til de af Rikets Ständer pröfvade bebof och eftei den upprättade staten anordnas. Oaktadt dett tydliga lagbud, ämnadt att betrygga nationen att dess skattemedel icke annorlunda använda län dess ombud, Rikets Ständer, förordnat (s 165 S Regeringsformen), har likväl Riksrättei här förklarat Konuvgen äga en fri dispositions TIER RR EEE ARRENDE NERE ARE TREAN SANNE Sr ENE 4 oe Pe ee