Aftonbladet – 6 juli 1842, sida 2

de sednare, så att, når räntan å aktierne utgår ned 6 procent, skall ränta å amortissementslånen tgöra 4 procent, o. 8. V. Denna ökning -kan äfven ega rum till !, procent ål ktieräntan och 7, procent å låneräntan, men ej il nindre delar. 6. Med hela det teknade aktiekapitalet ansvara iktieegaree, i händelse af behof, för alla föreningens ngångne förbindelser. 2 kap. Om rättigheten tiil årliga insättingar äfven för de jordegare, som icke äro låntagare. 6 7. a) Rättigheten att hos hypoteksinrättningen göra årligen fortgående insättningar, å hvilka räntan, äfven årligen, lägges till kapitalet, meddelas af Direktionen, uppå derom skeende, skriftlig anmälan, åt den, som veterligen är eller styrker sig vara egare af så beskaffad fastighet, hvarå amortissementslån tan, enligt detta reglemente, meddelas. b) Äfven den, som förut uti inrättningenerhållit amortissemenslån på inteknad egendom, kan tillika för densamma, eller någon annan, vinna rättighet att vara insättare, utan att insättningarne förblandas med hans räkningar i den förra egenskapen af låntagare. c) Samme person kan äfven för flere serskildte egendomar hafva serskildta insättningsräkningar, endast att stadgandet, i afseendet på minimibeloppet, för hvardera egendomen iakttages. d) Den, som bar sin ogendom inskrifven tiil delaktighet i annan hypotheksförening, der så beskaffad grund för delsktigheten är gällande, kan i denna ej blifva ipsättare för samma egendom. S 8. Å den angifne egendomens behörigen styrkta taxeringsvärde eller, om egaren dermed ej åtnöjes, å det värde, som, efter värdering eller eljest blifvit af direktionen antaget, får 4, eller 4!,, eller 2 procent årligen, men ej mera och ej elier andra tal, insättas; dock antages icke till inskrifning mindre egendom, än att inbetalningen, efter någondera af nyssnämnde procentberäkningar, uppgår till minst 100 Rdr, för hvarj? halfår eller 200 Rår, allt Bko, för året. Den som anmäler sig till erhållande af insåttningsrätt, hvilket bör ske minst en månad före den termin, då insättningen skall börjas, bör tillika uppgifva beloppet af de årliga insättningarne, hvilka år ifrån år skola utgöra en lika procent af det antagna fastighetsvärdet, och icke kunna, utan direktionens serskildte tillstånd, förändras. 9. Insättningsterminerne äro tvenne om året, nemligen näst före början af räkenskapsåret och näst före början af den sednare hälften deraf. AÅfven deremellan må insättningar emottagas, men någon räntegodtgörelse eger ej rum, förrän från ech med näst-. påföljande insättningstermins början. 10. Hvarje insättare skall hafva sitt serskildta besparingskonto, hvarest ränta, efter samma räntefot, som för amorteringslånen i allmänhet eger rum, honom godtgöres och vid räkenskapsårets slut lägges till kapitalet, derå likväl afdrages !, procent, hvarmed insättaren bidreger till förvaltningskostnaden. och till betäckande af de förluster, som genom utlåniog af hans insättningar möjligen kunra uppkomma. g 11. Den insättare, som för en termin försummar åtagen insättning, påföres, efter den räntefot, ban sjelf åtnjuter, ränta intill nästa termin, å det belopp, som insättas bordt. Fortfar försummelsen äfven då, är han derjemte för hela den förflutna insättningstiden förlustig den fördelen, som uppkommit genom räntans läggande till kapitalet hvarje år, och åtnjute då endast enkel ränteberäkning, hvarmed förstås ränta ifrån hvarje insättningstermin, år ifrån år balanserad, utan att läggas till kapitalet. På bolaget må det likväl bero, att eftergifva påföljden för försummelsen, i fall den tillkommit genom sjukdom eller dödsfall, bastigt af olyckor påkommet obestånd eller annat dylikt, äfvensom att genast, eller efter stadgad uppsägningstid, återbetala insättarens hela fordran. 42. Minst under fem års tid, räknad ifrån första insättningstermin, skall åtagen årlig inbetalning fortfara, utan rättjilluppgäening. Efter den tiden må insättates Tforarap, stöfre eller minare del (dock alltid i jemna bundradetal) eller helt och hållet uttagas, efter förutgången uppsägning af sex månader, om summan går till eller under 30,000 Rdr, och af ett år, om den går derutöfver, dock att utbetalningen sker endast vid någondera af balfårsterminerne, om än förfallotiden, från uppsägningen beräknad, kunde hefva dessförinnan inträffat. På direktionen må likväl bero, att medgifva kortare uppsägningstider, om den finner sådant, utan äfventyr för inrättningen, kunna ske. 13. Har insättare råkat i konkurstillstånd eller eljest känd oförmögenhet att med insättningen fortfara, då må honom vara medgifvet, att äfven före de fem årens utgång dermed uppböra. Likaledes kan tillåtelse dertill, uppå skeende ansökning, meddelas af direktionen, om, efier insättarens frånfälle och i anseende till boetsskingring, en fortfarande insättning skulle pröfvas medföra för sterbhuset serdeles stora olägenheter. S 14. Säljes egendom, hvarpå insättningsrätten varit grundad, då uppbörer för säljaren, från och med slutet af det räkenskapsår, hvarunder försäljningen skett, samma rätt, jemte fördelen af räntans läggande till kapitalet, men kan å köparen öfverlåtas, så att denne får, jemte den öfverlåtne fordran, rättigheten att med insättningarne fortfara. I annat fall, eller om öfverlåtelse icke skett eller antagits, eger direktionen att uppsäga fordran, med jakttagande af den uppsägningstid, som förut stadgad är. RE ROREREENY VASER RANE RAT INRERTA IVA TOTTA