Aftonbladet – 4 juli 1842, sida 2

olikt, att någon omflyttning och litet dermed örenadt buller med taburetterne komma att äa rum, men man kan vara öfvertygad att det Ut sker i systematisko ordning, så att det i wufvudsaken ej har något att betyda. — Svenska och norska ministern vid ryska ofvet, friherre Palmstjerna, afreste i går till Petersburg med ångfartyget Experiment. Detta ingfartyg är detsamma jernfartyg, som för ett bolags räkning i Upsala bygdes vid Nyköpings faktori för farten mellan hufvudstaden och Upsala, men befanns dertill otjenligt och derföre med serdeies beredvillighet återtogs af faktoriet. Skråfvet, hopfästadt så att ingen söm utanpå är synlig, presenterar sig mycket väl, och rachinen, efter Carlsunds modell, är utan tvifvel den vackraste, som efter denna konstruktion blifvit bygd. Afsigten med fartygets resa till Petersburg Jär vara att der försälja det. — Öfversten i rysk tjenst, Pistolekors, som med ångfartyget Svithiod skulle begifva sig hit från Läbeck, har under vägen aflidit. Han var redan sjuk då ham gick om bord. — Danska tidningar berätta, att Konungen i Danmark utnämnt tjenstförrättande utrikes-ministern härstädes, Hr Statsrådet Ihre, till Storkors af Dannebrogs-orden. — Efter 20 år har Regeringen bragt ända intill början af slutet ett mycket vidlyftigt, aekonomiskt ärende, hvilket vi straxt skola beskrifva. Riksens Ständer begärde vid 48923 års riksdagatt Regeringen måtte göra något, för att förekomma de tvister, som beständigt uppstå mellan dem som leverera och mottaga kol, och att utfärda en allmän författning, angående kolmåttet i riket. Mot slutet af påföljande året 1824 tog Regeringen ärendet så vida i öfvervägande, att hon öfverlemnade det till Bergskollegium. Sedan den tiden har det, på öfligt sätt, varit ute och vandrat, men slutligen, sannolikt emedan det tröttnat, att så många herrans år drifva omkring, återkommit och af Bergskollegium blifvit förpassadt till högre ort. Der lärer det i början funnit sig mycket främmande och tänkt, hvad allt förändrat sig på dessa tjugo åren! men snart bemärkt, att blott personerne, men icke åsigterne blifvit ombytta, och med mycken utförlighet föredragit sina reseminnen, samt ändtligen, efter att hafva mottagit förklaringen af vederbörandes nådiga välbehag, erhållit befallning att återvända till Bergskollegium, för att, efter måhända ännu en och annan liten tur, åter begära företräde och undfå Regeringens slutliga förfogande. Det är naturligtvis Bergskollegium, som haft bestyret att i denna sak tänka för konseljen. Kollegii hemställan, som detaljerar saken med all den utförlighet, konseljen kunnat behöfva, innehåller i korthet följande reflexioner, för hvilka data funnits för 20 år sedan, i lika riklig mängd som nu. Kollegium fäster nemligen uppmärksambeten först deruppi, att uppmätningen af en qvantitet kol ej ger samma utslag, då ett mindre, som då ett större mått begagnas, utan att, t. ex. en läst, som borde hålla 42 tunnor, fylles af omkring 40!, tunna, då den uppmätes med tunnmått — mer eller mindre, allt efter som kolen äro finare eller gröfre; för det andra deruppå, att kolen under transport hopsjunka och intaga ett mindre rum, så att, ehuru en laggild kolskrinda är riktigt ifylld, då den föres från bemmet, den likväl, vid ankomsten till bruket, 8j mer är full. Af dessa skäl anser kollegium utfärdandet af en förordning, innefattande förändring af kolmåttens rymd, samt nya föreskrifter om kolskrindors mätning och stämpling, icke ledande till det åsyftade ändamålet, utan föreslår kollegium i stället: att stadgandet om mätte joch stämplade kolskrindors begagnande vid kollefverering och afsalu, måtte för framtiden upphäfvas, samt i dess ställe, såsom allmän regel, stadgas, att köparen eller mottagaren skall vara försedd med vederbörligen mätt och krönt kolmått af hbyflade bräder, i hvilka aflemnaren af -Ikolen må stjelpa skrindan, i händelse mottagaren ej åtnöjes med hans suppgift om skrindans eller fordonets innehåll. Detta förslag har Regeringen gillat och uppdragit Bergskollegium, att äfven inkomma med förslag till den författning, hvarigenom ett sådant stadgande må påbjudas. — rr or Ornmm—emmwmee o— Svenska Biet för i dag nekar att PersonIr lh ofanssn an sm han Koca till orund för Renpre