Aftonbladet – 2 juli 1842, sida 3

I När nu alt Herre-folket och Fruntimret hade äti och kosteligen blifvit tracteradt, stego de up, sedar -Itacksägelsen var gjord och följde Konungen alle Ca: I vailleres, och Drottningen alt Fruntimret åt hva Itil sine bestälta rum: deremellan gingo alla oppasI Isare och betjente til samma borden, att spisas; som laute och öfverflödeligen blefvo förnöjde. I När denna måltid var förrättad, buros alla borIden ut, men ljusen voro alla så stälte och satte öfIver de 4 borden, att alla blefvo qvarståendes, fes Jborden buros ut, och så kom alt herrskapet tillbakas igen, när alt åter var i sin ordning stält; så begynte Värden och Värdinnan med alt Hus-foikel först at dansa hvar för sig, som de voro klädde och kallade till. i När nu första dåansenr var förbi, då kom. Herr Carl Axelson Sparre, klädder som Policinelio;j dansandes en entre, där ofter kom 3 stycken små Indianer med deras makar, som: voro Grefve Douglas och Gustaf Oxenstjernas barn, samt lilla Gretha Gyllenstjerna, hvilka gåfvo Konungen och Drottningen, Furstinzan och andra. förnäma damer. några skrifne poetiska versar, önskandes dem mycken lycka och välsignelse, och så att styra sina fattige: undersåtere, att det måtte lända dem sjelf till äre, Gud till välbehagelighet och dem underdånigom-till gagn och bästa. Denna lusten vårade och påstod ifrån kl. 8 om aftonen till kl. 4 om morgonen; dermed gingo de i process, som tillförene samma vägen tillbakars igen til Anke-Drottningens logementer, hvarest dansades ef många öfver halfander tima, och voro alle klädde såsom Romaner, hvilka slöto och ändade denna acten. — —E——— — Den jordbäfning, som d. 7 Maj härjat en del af S:t Domingo, bar äfven förmärkts på flere ställen i Förenta Staterna, och synes på samma dag och nästan på samma timma hafva mer elier mindre känts på hela sträckan emellan Poört-au-Prince och Klippbergen, längs i vester af Unionen. Elden i jordens inre har, såsom det vill synas, utbredt sig i nordåvestlig riktning ifrån Cop Haytien till Mayaguez (på :Porto-Rico), derifrån till 8:t Martinville och ett par andra ställen i Louisiana, seden till van Buren i Arkanses och derifrån till foten 8! Klippbergen, inallas öfver en sträcka af 1500 engelska mil. I Louisiana förmärktes jordstöten kl. 3, och röckte blott 2 å 3 sekunder, hvilket dock var tillräckligt att drifva vattnet i Catahoulu-sjön mer än 6 fot i höjden. Det återföll efter ett par minuter till sin förra niveau. Eniigt en uppgift i Boston Courier kändes jordbäfningen serdelesihäftigi Ponce, der husen dsrrade, rörelsen räckte i trenze minuter, och alla invånarne i största förskräckelse skyndade ut på gatorna. — Vid uppförandet af Meyerbeers Hugenotterne i Berlin den 8 dennes, då huset åter var fullt, bemärkte man, kort efter sedan 3:dje akten var slut och ridån gått ned, ett svagt eldsken bakom densamma, hvarigenom de närvarande åskådarpe, uppskrämde genom den icke längesedan i Hamburg inträffade olyckan, försattes i stor ångest och genast lemnade sina platser samt skyndade ut. Faran var likväl icke större, än att en obetydlig qvantitet sprit blifvit artänd af en fackla, som fallit ned. Åskådarne samlade sig åter och pjesen fortsattes efter obetydligt uppehåll. — I Broadgreens kapell vid Croydon tilldrog sig sistlidne Pingstdag, att sedan presten, hvars namn var Moore, läst den första bönen, blef han af en krögare uppmanad att betala sin skuld till honom. Då den andlige svarade att det då hvarken vores tid eller ställe att indrifva fordringar, blef han öfverfallen af krögaren och tvänne andra, och slagen i ansigtet; messkåpan sönderrefs och man tillät sig missheandlingar af alla slag. De öfriga närvarande blendade sig i saken och ett allmänt tumult uppkom i kyrkan, till dess polisen inställde sig. Saken förekommer nu inför domstol. — På återresan från Caleulta till England bar skeppet Georgia med en rik laddning af guld, juveler och varor till ett värde af 20,000 St. blifvit lågornas rof. Manskapet räddade sig i två båtar, hvaraf likväl den ena med kapten och fyra man sjönk, — I Algier -skulle en tysk handtverkare afrättas af en arabisk bödel, men denne hade redan förlorat hufvudet före delinqventeb, och gjorde sin sak så illa, att folket förtörnades och ville tefria delinqventen. Militären måstö träda emöellan och skydda skarprätteren, som derefter ändtligen lyckaces utföra sitt uppdrag. — SKÅDEPENNING ÖFVER HIN HÅLE. Det är bekant, att icke längesedan häftiga och, som det vi!l förljudas, äfven lekamliga debatter förefallit i Hemburg, mellsn Senior Gozes och Past. Albertis anhängare, af hvilka de förre förfäktade Hin Håles direkta verkan på menniskorna, och de sednare påstodo, att menniskorna verkade sjelfva sina onda gerninger. Det är ock bekant, att man i Berlin tror mycket litet af Art. de Diabolo. Kort sagdt, otillbörliga tvifyelsmål äro i vår tid uppkomna i detta lärostycke; och göres fördenskull numera ej så stort rop härom, som i slutet af förra seklet, då den rykthare presten i Amsterdam, Balthuz Bekkeor, började 1690 gifva ut sin Förtrollade Verld (de Betowerde Weereld), och sökte bevisa, att al!t föregifvande om djefvulens gerningar är bara käringsladder,; men för hvilken osannfärdiga och otjenliga upptäckt, ehuru först gjord efter ett 25 års flitigt forskande af saken, Bekker afsattes af vederbörande. Hans lära troddes dock af många, och man slog i Holland en medalj, om hvilken Boyle — v—-—-—sos— — HLR A 25 R-NHNl