Aftonbladet – 23 juni 1842, sida 3

—KN nee (Insändt.) OM KOLONISERING OCH KOLONIER. Från de äldsta tider hafva utvandringar egt rum ifrån ett land till ett annet, och på detta sätt tyckes större delen sf Europa först hafva blifvit befolkadt. Olika anledningar vållade sådane flyttningar, hvara likväl de flesta i gamla tider föran!eddes af förföljel se mot bekännare af vissa trosläror, skiljaktiga ifrår dem, hvilka af de maktegande hyllades. Fanatismer jagade från Europa många tusende af de mest idoge ordentlige och gudfruktige af dess industrieidkarc och deraf uppkom Norra Amerikas Förenta Stater hvilkas närvarande politiska och sociala ställning är väl känd. Vikingatågen mot Södra Amerikas länder, företag no af Spanska och Portugisiska äfventyrare, hade e någon egentlig syftning att kolonisera dessa länder rof och plundring vsr deras lösen. De ödelade re dan kultiverade länder och utrotade en på visst sät! redan civiliserad befolkning. Blott en produkt gällde något i deras tanka, det var den ädla metsllen För att åtkomma den, begagnades alla medel, hur afskyvärda de än måtte vara. Upptäckten af Ame rika tillförde Spanien och Portugal ofanteliga skatter, men deraf kom ett relatift ganska ringa antal personer i åtnjutande. De förslösades efterhand, alstrade lättja, utsväfning och krig, men Spanka och Portugisiska folken förblefvo lika fattiga som förut eller rättare deras fattigdom ökades, emedan industrien hos dem försmåddes och föraktades. De efter en industriel princip af England danade Nord Amerikanska Staternes närvarande ställning, jemförd med de på rof och guldfångst grundade Syd Amerikanska ländernas belägenhet, visar huru lite; värde guldgrufvan eger mot jorden och arbetsfliten. Af Perus guld och Brasiliens ädla stenar finnes i Spanien och Portugal föga qvar; men besittninger af Norra Amerika har deremot i England bildat er ansenlig, ej förgänglig nationalförmögenhet, hvilker ännu (oaktadt skilsmessan i politiskt afseende) fort