Aftonbladet – 16 juni 1842, sida 2

slutet af — gatan; mått och steg äro tagna, sa att vi utan binder kunna lemna staden och passera gränsen utan fara. I morgon skall ers majestät spisa frukost i Fribourg! — Nej, svarade drottningen, i morgon reser jag till Besangon eller till Paris; ty i morgon måste vi ha svar från national-församlingen, och mitt öde skall vara afgjordt. Jag hoppas på en god utgång och vill ingalunda fly. Det skulle dessutom kanske sätta mina vänners hufvuden i fara. J hafven redan vågat nog för mig! En kurir hade under tiden anländt från Paris, depechea bars till ordföranden i Jougne, kommitteen samlades och drottningen kallades, för att vara närvarande, då brefvet från nationalförsamlingen öppnades. Detta bref, adresseradt till borgmästaren i Jougne, lydde sålunda: Medborgare! Vi låta eder veta, att Marie Antoinette af Österrike icke har lemnat Paris, och förständiga eder att lemna eder fånge, m:lle Sainval, aktris vid fransyska theatern, och som är väntad till Besancon, hvarest hon skall gifva representationer, på fri fot.n — Mademoiselle Sainval! utropade Jougnes notabilitet ... Och huru! min fru, och ni har döljt detta förhållande och hållit oss i den tron att ni var drottningen? — Mine herrar, invände m:lle Sainval, jag är verkligen drottning, drottning af Palmyra, af Babylon, af Cartago, af Tyrus och af tjugo andra kungliga — tragedier. Är det mitt fel, om borgmästaren i Jougne har tagit Melpomenes diadem för Frankrikes krona. J hafven bedragit eder sjelfva. Inga försäkringar förmådde skingra er villfarelse; sannfärdigheten af mitt pass betviflades, hvad ville jag göra? Ni ville göra er namnkunnig i historien, och ni har råkat göra en dumhet i stället: se der hela sa