Aftonbladet – 15 juni 1842, sida 2

jag skall uppfylla min pligt. I lagens -namn, madame, arresterar jag er! — Utan andra bevis? ; — Äro icke dem jag har tillräckliga? — Och om jag förnyade min begäran tiil er att genomse mitt pass? — Låt vara! Ett pass med låradt nam såsom t, ex: de Prynel — Således kan ingen ting förmå rubba er öfvertygelse?, ba : — Bestämdt, ingenting. — I -den-bändelsen, monsieur, har jag ingen annan utväg än underkasta mig. Susanna bade under tiden mer än en gång försökt blanda sig uti samtalet, men, med en beallande åtbörd hade. bennesherrskarinna ålagt henne tystnad. : Prottningen och hennes. följeslagerska blefvo inqvarter:de i.det vackraste rummet på Silfverlejonet, och 2:ne skyidtvakter placerades utanför deras dörr. Trumman rördes, man sammankallade alla på stället varande notsbla personer, Nationagardet sattes under vapen, och ortens auktoriteter uppfylide den stora salen på värdsbuset. Så start Jougnes nötabiliteter voro församlade, öfverlade man om kvad som uti en så vigtig politisk. sak skulle företagas. En hältig demagog, befilhafvare för de öfterdrifnas parti, tig först till ordet, och uttryckte sig i följande ordalag: : , Medborgare! . ... . Vi hå gjort en präktis fångst; men, — Såsom en namnbunrsig forhtidens filosof sade, — det är icke 10g att scgra, Dan. Måste ock veta att dra nytta al segren. Nåsra få dagar, och hela Frankrikes hlickarsko la vara fästade på oss; ty hädagefter är Jougne ingalunda räåknadt ibland de minst ryktbara stiders antal, utan Fred dem; hvilkas nam tillhöra historien. Tåtom oss då Föja 0os3 till vår nya värdighet, och låtom oss förtjena det bifall, som netionen snart skall egna oss, Måtte Car