Aftonbladet – 13 juni 1842, sida 2

funnit sidenkläder och mahognymöbler. Antalet af sålunda för stöld komprometterade personer känner jag ej så noga; det uppgifves kanske något öl!verdrifvet, till mer än 4000, men om siffran ock är något mindre, så råka auktoriteterna i alla fall uti stor förlägenhet om behandlingen af dessa förbrytare, då deras stora mängd gör det snart sagdt omöjl.gt att straffa dem alla efter lagens stränghet, och de icke ens kunnat alla arresteras, i brist af häkten. Som sagdt ar, denna puokt anföres endast efter allmänna ryktet, icke efter officiella uppgifter. Någon synbar nöd är icke iör ögonblicket förhanden. Den utomordentliga välgörenhet, hvarigenom gåfvor från alla håll af Europa tillströmmat, till ett sammanräknadt belopp i penningar, lifsmedel och effekter af nära 4 millioner mark, har undanröjt all farhåga härutinnan för den egenthga arbetsklassen, som dessutom för en längre tid bar tillfälle till en riklig förtjenst vid återuppbyggandet, samt med materialiers framskaffonde, helst arbetslönerna stigit för dylika dagsverken omkring 23 procent. Snickare komma äfven snart i verksamhet. Men ett långt djupare sår har träffat först och främst den del af medelklassen, som lidit genom brandskadan, och sedan he:a samhällets grundförmögenrhet. Härtill äro orsakerna egentligen tvänne. Den ena angår fastigheterna. Alla hus i Hamburg hafva nemligen måst försäkras i stadens s. k. allmännra Brandkassa (Feuerkasse) som är en allmän brandstodsförening under statens garanti. Här voro 200 millioner försäkrade. Af dessa hafva nu 47 millioner förlorats. För att betäcka denna förlust blefve det således nödvändigt, att Egarne til alla de icke afbrända husen skulle tillskjuta nära 235 procent af brandförsäkringsvärde:, men detta är för de flesta omöjligt. Den andra orsaken är, att emot hvad man i början boppades, lär icke mer än ett enda af de härvarande assuranskompanierna för lösören kunna betala fullt ut, och intet enda utan sviraste känning för delegarne. Wärst står det likväl med ett af dessa bolag, som kallades den Biebergska assaciationen. I detta bolag voro ej miodre än 92 mil!ioner försäkrade, och aktierna, på hvilka endast 600 mark voro tillskjutna, stodo förut i så högt värde. att de betaites ända till 2500 mark. Kontarta tillgången i fonden utgör nu emedlertid ej mer än 300.600 mark, så att hvarje aktie icke allenast förlorat allt värde, utan ägaren äfven är förbunden till 4400 mwarks tillskott derutöfver om bolaget skall fullgöra sina förbindelser; hvilket under närvarande omständigheter är ogörligt att tillvägabringa. Det är i synnerhet denna sistvämnda fonds tillstånd, som mest synes göra sakernas ställning i närvarande ögonblick betänklig. Större delen af de brandskadade handtverkarne och detaljisterne h-de nemligen med avledning af de billiga vilkoren låtit i den fonden försäkra sina lö8ören. De fleste ibland desse försäkringstagare hade härvid föreställt sig att inrättningen stod under statens garanti, och icke utgjorde blott en enskild inrättning, och underrättelsen om motsarsen samt om den sannolika föriusten af trefjerdedelar på det försäkrade har väckt en förbitring i sinnesstämningen, en oro och rådlöshet, som snart kan gå till förtviflan och af hvilken till och måd ett möjligt våldsamt utbiott befaras. De mindre upplyste af dem,som äro bedragne i sina förhoppningar, sammanväfva detta med den hemlighetsfullhet, som hitills ägt rum i afeende på hela förvaltningen af de allmänna utgifterna, och man hör på alla sidor högt talas om ingenting mindre, än nödvändigheten af en radikal förändring i hela Hamburgs grundförfattning. Åtskilliga brochyrer hafva i dessa dagar u kommit, i hvilka den allmänna ställninzen skildras så frimodigt, som uuder censurtvånget är möj igt, och en petition framlades i Fredags på börsen, författad af Professorn vid härv. gymnasium, Wurm, samt en advokat Vogt, i hvilken de nyssnämnda önskningarna ännu närmare antydas. Denna petition blef genast betäckt med underskrifter af en stor pluralitet bland härvarande handelsstånd äfvensom af juristerne och lär i morgon komma att föredragas i Senaten, hvi:ken, som man allmänt tror, icke kan undgå att göra afseende derpå. Jag bifogar en afskrift, i foll det intresserar Red. att meddela en öfversättning deraf. Den är visserligen affattad i en ton af ödmjukhet och bönfatlande, som förefaller vog egen för ett såkalladt republikanskt samhat:e; och man skulle snarare tro att den vore ställd till Kejsaren af Ryssland eller någon ansan mäktig sjelfberrskare, som stod utanför portarpe, än till stadens egen senat; men den som känner huru Hamburgaren i långliga tider fått vänja sig att i pohtiska frågor undvika alla bea 2 a Tp nn nr 0 An BP a. ee -.ss