Aftonbladet – 1 juni 1842, sida 3

BLANDADE ÄMNEN —A — MUSSULMANNENS SABBAT. Sabbaten är af Mussulmahnen blott till en del betraktad som en hvilodag. Sunniterna hålla den mera i helgd än Shiiterna; men af båda dessa sekter är helgedegen långt mindre strängt hållen, än man kunde hafva väntat af folk, som synes göra religionen till sitt bufvudstudium och till sitt lifs förnämsta verksambetsmål. Båda sekterna hafva extra böner för dagen utom den vanliga Namaez, hvilka det gudfruktiga folket verkställa med stor punktlighet, antingen de förrätta sina andaktsöfnigar i den stera moskeen eller göra sinä böner i vanlig form hemma i sina egne boningar. De göra sig till en lag att bada och byta om kläder på Sabbaten; de publika husen äro tillslutne, och-bodarne vanligtvis stängde till middagen. De styrande — såsom konungar eller Nuwaubs — utmärka helgdagen dermed, att de icke mottaga hofvet eller publika besök såsom på de an dra dagarne. Barmhertiga donationer blifva likvisst mera frikostigt af de rike utdelade till de fattige på fredagen. Dessa iakttagelser tjena till att öfvertygaoss att de hålla den bestämda sabbaten i helgd, ehuru ej med den stränga noggranhet, att en Christens skrupulösa känslor för denna dagens helgd skulle dermed vara fullt tillfreds. Tjenstfolket äro full komligen så mycket använde på Fredagen som pågon annan dag. Shurzie (skräddare), dhobie (tvät terskan), och äfven alla andra slags tjenare och slaf var, så qvinliga som manliga, hafva lika mycket ar bete på söndagen. Fruntimmernpa roa sig med kort och tärning, sångerskan är lika mycket efterfrågas den dagen som andra dagar. Lifvets alla nöjen äro tillstadde, och ingen synes tro att man derigenom bryter emot Guds lag eller öfverträder sina väsendt liga pligter. De skulle säkerligen strängt hålla hel gedsgen om de ansåge det vara deras pligt: man bar ofta observerat, att som Fredagen är en af deras lyckliga dagar, börja de gerna sina vigtigare vär! på den dagen; antingen frågan är om att bygga et: bus, plantera en trädgård eller parterre, skrifra er bok, tillställa ett giftermål, företaga en resa, förfär diga en klädning eller något annat verlds:igt företag det de önska måtte lyckas. Hos dem är derföre hvilodagen förvandlad till en af.de verksammaste i hela kalendern; hvarvid dock måste göras dem den rättvisan ett säga, det de anse sina bjerten vara renare efter det tvagningen och bönerne blifvit förrättade, och, eftersom ingenting, vare sig af obetyd lig eller vigtig beskaffenhet, till följe af derss vackra öf vertygelse, bör företagas utan i Gudi — af hvars barmhertighet de vänta hjelp och välsignelse åt det arbete de hafva för händer — utse de Fredagen till förrättan det af sådana göromål, för hvilkas framgång de högeligenoch ifrigast intressera sig. : — GETINGEN. Getingarnes natur är visserligen ganska märkvärdig, men vi ämna ej ingå uti eh serskild beskrifning om dem. Det är endast dast en af detta lilla insekts egenskaper vi härmed vilja omförmäla — dess förmåga att tillverka papper. Getingens näste eller bo är sammansatt af papper; och getingen förstod att tillverka det långt innar menniskan lärt sig denna konst. Medan menniskorna med långsamma steg förvärfvade skicklighet att bereda den ovärderliga artikeln papper, gjorde getingen detta experiment framför deras ögon, utar tillhjelp af kemi och machineri. Då somliga nationer karfvade sina urkunder i träd och step, kopper och läder, andra skrefvo med ett hvasst instrument på vax, och andra åter använde inre barken af träd eller groft beredt skinn af djur, för detta ändamå: — tillverkade getingen ett fast och varaktigt papper Till och med då när papyrus började beredas af den på Nilens stränder vexande svärdsliljan, var getin gen än större konstnär än de Egyptiska; ty de, första försöken till förfärdigande af papper, voro så epfaldiga och dumma, och sjelfva substancen så utan allt sammanhang och fasthet att profven voro nästan obrukbara. Papyruspapperet -vardt förfärdigsdt a! papyrusplantans löf, som torkades, pressades och polerades. Getingen ensam föårstod att bereda vegetabiliska ämnen till en deg och genom tillsatts af et: sammanhållande lim slutligen utbreda denna ms8sse till ett tunt ech jemnt blad. Detta är ock verkligen sjelfva proscssen vid papperets förfärdigande. De synes som getingen, likasåväl som våra pappersfebrikanter visste att tracor icke äro enda ämnet för pappersberedningen. Getingen använder änna andre vegetabiliska ämnen, dem han genom sina flitig: bemödanden förvandlar till en passande substans. I somliga fall är det lilla djuret till och med skickligare än våra pappersfabrikanter; ty det är upp märksamt, på att alltid välja trådar af tillräcklig längd, hvarigenom dess papper får en ändamålsenlig styrka; många af våra nymodiga manufakturister väljs icke så väl sina materialier. En stor skillnad emel lan godt och dåligt papper är dess seghet; och denna olikhet beror på ämnenas längd eller korthet: i förra fallet blir papperet segt, i andra skördt och lätt brutet. — UTDRAG UR HENRIG VIII:S AF ENGLAND HUSORDNING. Middagsmåltiden framsättes kl. 40 och aftonmåltiden kl. 4. Kammartjenarne skola icke i trapporna hålla för mycket snack med pigorna, ty följden deraf blir allt för mycket spräckta glas och tallrickar. De skola varsamt umgås med trä skålarna och tennskedarna. — Konungens barberare har att städse hålla sig ren och snygg, och undvika qvinnfolk, hvilka alltid medföra ett tvetydigt lefnadssätt. — Kocken får icke begagna sig af sådana lata och trasiga kockspojkar, som om nätterna somna på golfvet ifrån elden. — Stalldrängarne äro på det allvarligaste förbjudna att stjäla kunglig halm alt. ligga på; så mycket de dertill behöfva, erbålla de derförutan. — Den page, som förgår sig med ena pigo vid det kungliga huset, skall till skattkammaren böta 2 mark och på en månad icke bekomma något — öl. As a Ar RA TT