Aftonbladet – 28 maj 1842, sida 3

ken min Uud ehber tormaga meaguva det annu. När jag vunnit mera erfarenhet, skall jag måhanda ej underiåta det. Nu blifver det endast enskilda af H. anvgiloa fakta och uppgifter, som 1ag kommer att vidröra, i den mån jag sanningseulgt sjlf kan bejaka eiler förneka dem. Jag säger, huru jag funnit åtskilliga förhållanden, utan att vilja bestrida, att Hr v. H. och förf. till !eckuingarse funnit dem annorlunda. Min erfarenhet är olika med deras, det är allt, — och den må gälla hvad den kan. — Till en början kan jag ej unså att yttra den anmärkningen, det jag trott mig fiana (hvad troligen många före mig funnit), att ifrågavarande teckningar tyckas vara skrifva just i akt och mening, att, jemie Förenta Staterna, nedsätta hvarje republikanskt och demokratiskt ssmhälle. Ett sådant skymfande öfverens:-tämmer ostridigt med mångens iotresse, — och orsaken dertill är ej svår ait fiona. — — Om äfven till en början medgåfves, att hvarje evskild: faktum och hvarje beskrifning, som i tecknivgarne förekommer, är sannt 2), så blifver icke dess mindre, enligt min tanka, hela taflan osann. Vid beskrifningen a! Amerika, likasom af hvarje annat land, bör man visserligen ej förglörama skuggpartierna (och att sådana, ty värrl finnas, vill jag ej förneka); men om man blott fäster sig vid dessa, utan att framhålla de ljuspunkter, hvilka en sanningen trogen berättelse afven bör omfatta, så blir beskrifningen osann, alidenstund föriigandet af sanningen, så vida den ej öfverenstimmer med egna kära idger, är jemogodt med en osanning. Författaeinnan af pecksingarnen beskärmar sig öfver osnyggheten pi NewYorks gator, 3) enformighe sen och det stela lifvet i ett Boardinghouse, besvärliga och obehagliga färder på kanalbåtar, samt åtskilliga audra missöden, som mött henne; och i följd häraf kommer hon i ett dåligt lynne, hvilket, med tillbjelp af några anekdoter om amerikanernas bedrägliga förfarande etc., dem hon bemödat sig stt ihopleta, kommer henne att uttala sin bårda förkastelsedom öfver nästan bela amerikanska pnpationen och dess sambhällsformer. Om biltigheten häraf behöfver jag ej vidare yttra mig. Mea alldenstund förf. åberopar hvar och en, som tillbragt någon tid i Förenta Siaterna, till vittnesbörd för sin utsago; så vill jag, i sådan egenskap, nu i förbigående yttra min tanka om och erfarenhet af just sådana bändelser, dem han i sin bok framställer till skam och nesa för ena hel verldsdel. Jag har nu endast tid ait bläddra i så väl dessa, som mina egna anteckningar, och slår till en början upp Del. 4, pag. 7 af de förstnämnde. Efter att hafva beskrifvit sin första landstigning i NewYork, och den smutsiga, kloak-lika varfsträckan 4), fianer förf. buadradetals främlinfylla ett till några vänner gifvet löfte, i det jag berättar, hvad jag vet saunt vsra. — Jag kan ej sluta derna anmärkning, utan att bifoga en dylik till föl jande Hr v. H:s badyråande, hvilket står i sammanhang med och följer på nyss anförda citat ur hans inledning. Jag kan för min del bedyran, säger Hr. v. H,, att jag icke i Nordamerika funnit någon svensk handtverkere, der etahlerad, som slog sig bättra ut än hans veder!iker i Sverize och minst förde ett lyckligare och roligare lif. Jag vill icke bedyra, att detta Hr v. H:s bedyrsnde är osanniog; men jig bedyrar återigen, att min erfarenhet varit helt annan. Jag har väl icke funnit mer än 2 verkliga svenska handtverkare i Amerika: men den ena af dem harl. ifrån intet blifvit en välbehå!en man; och den ancra är likaledes, ifrån att, för 40 år sedan, med 2 !, doliers beträda Amerikes jord, förmögen. At Tyskar åter her jag funnit flere handtverkare, hvilka sla slagit sig bra ut och underhållit, ofta ganska talrike familjer. 2) Något, hvaremot jag dock snart ämnar reservera mig. 3) Låtom 033 t. ex., med bhänsigt till Sverige, antaga, att en ressnde Amerikan anländer sjövägen till vår hufvudstad. En ruskig höstqväll landstiger han vid Skeppsbron; vadsnda i en temligen djup gatsmuts, mötes han af ful!a och svärjande åksre; han avancerar vidare genom någon af de trånga gränderna upp till Österlånggatan; en sådan osnygshet, som har, är säkert att han ej någorstädes i sitt hemland funnit vara rådande; ban blir tvungen att, i stället för på New Yorks präktiga trottoirer, stiga i en öfver sina bräddar svellande rännstensflod af bvarjehanda innehåll. Han hör oanständiga sånger och svordomar ifrån de tätt jamte hvarandra liggande krogar och näringsställen; raglande personer möta honom ånyo: Han får sig slutligen e-t rum på någon af stadens källare, der, såsom ofia varit händelsen, en mindre pålitlig betjeniog frånstjäl honom ur eller börs, om ban ej vil bevarar dem. Han kommer, i anledning deraf, att i stadens D gblsd införa en annons under rubrik bortstulet e!ler förlorsdi, och finner, vid sidan af sin egen 40 a 50 dylika annoneer, alla vittnande om en ganska stör åtrå efter nästans egendom. r han ej kunnig i Svenska språket finner ban sig lätt lurad vid uppgörandet af en och annan affär. Han lemnar slutligen hufvudstaden, för att t. ex. resa till Upsala och bese rikets första Universitet; han finner under vägen Sycriges allmoge representerad af sturska, gräliga hållkarlar och svwjutsbönder. Från Upsala fortsälles resam vidare norr ut till Gefle, der han möj!igen råkar ut för borgare med vviktualis-bildnin: , och så fortsättes färden vidare längs kusten, hvarunder han ej beller får ett synnerligt godt besrepp om Svea landsens allmoge. I städer och på landsvägar blifver han dessutom öfverlupen af en mängd tiggare, en i hans fädernesland alldeles okänd folktklass, Om nu vår resande, med denna erfarenhet, utgifver en beskrifning om Sverige och berättar ofvanståente omständigheter, hvilkas sannfärdighet ingen kan bestrida, men derjemt: skär allt öfver en kamon, eh beskrifver Stockholm efter Österlånggatan och Skottgränden, bedömmer invånarnes sedligbet efter le, Gud nåde oss så visst, icke fåtaliga exempel! af yleri och liderlighet, hvilka kunna hafva mött hans blickar, bedömer den Svenska allmogen efter Barkarby och Hammerångers skjutsbönder, den bep:i sade svenska ärligheten efter de bedrägerior han erarit, den svenska styrkan och arbetsdrifter efier de Me JO AD Shem —