Aftonbladet – 24 maj 1842, sida 2

kring rummet med mig? — Se så, lemna nu en gång det der suckandet och klagandet, ty jag kan alldeles icke fördraga det. Jag tycker om glädje, nöje, lycka och dans. Vet du, att kärleksguden helt säkert sjelf på vår bröllopsdag skall åtaga sig bestyret öfver musiken, och då skola vi gladt och lustigt svänga omkring efter dess toner. Se så, skratta nu. litet. Alskade Christina! hoppet bedrager dig. Jag känner din far bättre än du. Ack, du englasköna wväsenl fortfor han, betraktande den förtjusande flickan med svartsjukans blickar. Du skali icke ha mod och styrka, att afslå det lysande glitter, som dia far skall erbjuda dig, : stället för Adolphs trogna och älskande hjerta. Du tror således på fullt allvar, så tycks de åtminstone, svarade Christina hotande med fingret och med en tår i ögat, att jag icke äl skapad, att föröka de trogna älskarinnornas skara, och det oaktadt detta bevis på motsatsen, du så nyligen lyssnade dig till, du illistige spion! Älskade Christina, torka dina tårar; tror du att jag skulle vara nog känslolös, att motstå er sådan vältalighet som din? Ja, se der ha vi det nu igen; hvarföre skulle du narra mig att gråta? Kanske var det endas för det barnsliga nöjet, att få bortkyssa mins ;årar? ... eiler minne af fruktan för en rival! Kanske var det slutligen riktig svartsjuka, dett: gift för ella ömmare känslor, enligt hvad man sagt mig. Ah, jag veil ... säkert grefveErik:on. At: du icke kan älska Erikson, derpå är jag fullkomligt säker, och så vidt jag vet, är han: förmögenhet icke större än min, — men Christina. . ..