Aftonbladet – 19 maj 1842, sida 2

törsta och mest förtryckande orättvisa, som kan ga rum i ett ordnadt samhälle. Utgående från denna synpunkt, ämne vi likäl icke söka förmena de nitiske anti Richterska kribenterne i Biet att framkomma med hvilken yftning och hvilka åsigter de behaga öfver ämet, emedan det tillhör yttranderätten att få tillsännagifva sitt omdöme öfver hvarje föremål ör mensklig kunskap. Men deremot bör det å ndra sidan icke förtänkas oss, om vi ej utan örtrytelse kunne åse eller lemna utan anmärkning och vederläggning dessa bi-författares takik, att, när de söka framdraga andra länders :xempel till stöd för sina förtryckande åsigter, iervid producera en mängd misstag om eller vrängda framställningar af facta och verkliga örhbållanden, som förråda en alltför stor okunnighet i det ena, och en förakt!ig machiavellisre det andra fallet. Desse författare hafva nemigen sökt framhålla förnämligast Fronkrike ock Irland såsom skräckbilder i afseende på följderna af jordens fria disposition eiler delcing iarf, och derom skrifvit många spalter fulla med en nel hop otyg af falska beräkningar, som gå sönder vid minsta närmare granskning. Hr Richert har redan vill en del visat detta i afseende på Frankrike; han har derjemte erinrat om en annan bekant sak, som likväl behöfver ofta upprepas, att det icke är från hemmansklyfningen de mesta proletariaterne eller den s. k. pauperismen uppstår, utan just ifrån de sfora posses-sionernas moderna bihang af stattorpare-systemet, jemte afskedade seldater ur den stående armöeen, samt dessutom ifrån en ojemn och tung beskattning, en öfverflödig statslyx och otjenliga band på aen enskilda näringsfriheten, m. m. Detta bekräftas uck, hvad andra länder angår, redan af blotta jemförelsen mellan tillståndet med pauperismen i England och de kriser den frambringar under de välsignade majorats-lagarne eller förstfödslorätten, och i Frankrike der egendomen delas i arf, såsom Biet yttrat, ända till det sista äppleträdet. Men som cet icke torde anses nog att endast i korthet åberopa dessa facta såsom gifna, enär de på audra sidan likväl ständigt förvridas genom nya ensidiga kommentarier, vilje vi här införa hvad en i dylika ämnen mycket verserad utländsk förfaitare derom yttrar, nemligen Evogelsmannen Samuel Laing, uti ett sistlidet år utgifvet, bögst intressant arbete, kalladt: Notes of a traveller, innefattande reflexioner och anmärkningar, hufvudsakligen i politiska och statsekonomiska ämnen, under en resa i Holland, Tyskland, Frankrike, Schweitz och Italien. Vi vete visserligen att namnet Laing icke ljuder serdeles väl i öronen på ett kotteri, som gjort det till sin sak att försvara fåväldet i alla dess utgreningar; men då denne författare uti silt ifrågavarande arbete afhandlat just det ifrågavarande ämnet med en sällsynt klarhet och fullständighet, och dervid kommit att vidröra precist de punkter, som varit framhållna i Biet, så äro hans reflexioner i närvarande ögonblick äfven hos oss af ett stort in— tresse. Vi meddela derföre i det följande några utdrag deraf. (Forts. följer.)