Aftonbladet – 14 maj 1842, sida 2

närkning, jag minnes mig hafva hört af honom, ar den, då han förklarade att vi icke kunna tå ut med att göra en revolution hvarje decenvium, och att det var hans fasta föresats, att säta sig emot de fortsatta bemödanderne, att göra rtterligare förändringar 1 vår konstivution, utjfver dem, som reformbi len medförde. De grunler, på hvilka man yrkade att jag skulle gå in bå denna motion, kunna hänföras till profetior, eftergift för folkets önskningar och argumerter. — AA LL afseende på den del af ämnet, som kan hän-i föras till profetior, ber jag få göra en anmärkning. Di reformbillen var under diskussion hette det, att den gaf allmän tillfredsställelse, och man yrkade att den mätte antagas oförändrad, att vi skuile få billen och ingenting annat än billep, — det skulle bli ett slags karta i andra hand för folkets frihet; och man förespeglade, att de arbetande klasserna ifrån den stunden skulle blifva belåtna med den förtreffliga styrelse, som blefve följden af det nya systemet för representation i parlamentet. Jag minnes aila förutsägelserna, att denna reform skulle blifva final, och jag har åtmivstone skäl, att nu icke sätta alltför mycken tillit till de förutsägelser, jag åter hörer ujprepas, att det är nu vid detta ilifälle, som en afgörande final förändring bör öras. Jag tror icke, att man kan skylla reormbillen för de olägenheter och olyckor, som tillskrifvas den, men derom är jag förvissad, och debatten denna alton styrker mig i denna tro, alt om majoriteten i detta hus finge råda, så skulle om 40 år härefter denna nya åtgärd, som nu yikas, återigen underkastas förändring. Talaren vore öfvertygad, att hvad koncession, som ock nu gjerdes, så skulle man om 10 år fordra en ytterligare. — Argumentet, som å andra sidan anfördes för utvidgning af valrätten var det, att hvarje individ, som betalte skatt, skulie vara representerad. Men vill man väl utesluta qvinnan? Hvad viljen J göra för minoriteten i hvarje valdistrikt, som icke blott icke samtyckt till deras represeniants opinion, utan gjort allt hvad de kunnat genom sina röster, att förekomma att han skulle blifva deras representant? Planen att inrätta valdistrikt, fruktade Talaren, skuile ännu mera öka korruptionen, och gifva possessionat-interesset ett ännu större inflytande, in det för närvarande ägde. Dessa voro hufvuddragen i planen. Många af oppositionens ledamöter föreslogo att gå i komit, under det de ogillade dessa hufvuddrag, men en sådan komite skulle endäst medföra bedragna förhoppningar. Den ädle baronetten slöt på följande sätt: Om J frågen mig hvad jag tror skulle sannolikast tillfredsställa folket här i landet, så skulle jag svara, att det vore att förbättra dess belägenhet, hvilket J skolen göra, om J bifallen beskattningen på inkomst och det nya tariff-förslaget (salfvor af skratt, blandade med bravorop). Folket delar med er den öfvertygelsen, att nationalärsn bör upprätthållas, och förtroendet till rationens ordhållighet bevaras. Det skall fiana eder sympathisera med sig, om J lägggen på de förmögne de bördor, som blifva nödvändige för att upprätthålla nationalkrediten, och om J derjemte antagen, såsom jag är förvissad att J till slut skolen antaga, de förslag jag framställt. Jag hoppas blifva i stånd vwisa eder, att priserna på födo-ämnena derigenom skola nedsättas, och att derna nedsättning skall medföra fördel för alla samhällsklasser. Och det är min fasta öfvertygelse, att om Huset utan större dröjsmål, än som är oundgängligen nödigt för frågans : diskuterande, antager de förslag, jag gjort, så skoleaJ gilva ett öfvertygande bevis åt den stora massan af folket, att J ären benägne att befordra dess komfort och interesse, hvilket skall moiverka nödI vändigheten af en förändring sådan som denna, I hvilken bringar oreda i landets konstitution. Om I Iklagen öfver den ädle Lordens (Russells) frånvaro liedaren af edert parti, så råder jag eder att, i fall . lären öfvertygade, att mina finansoch kommer Ieiella förslag i det hela äro goda, J i morgon alfiIton betalen komplimenten dermed, att J blifver I borta från diskussionen rörande dessa förslag -(Skratt och bifallsrop). ) Hr Cobden frågade, om reformbillen förbätt Irat folkets belägenhet i något afseende, i fysiskt I moraliskt eller intellektuelt ? Folket befann si li ett tillstånd af svårt lidande, hvilket ingen in -Ikomstbeskattning kunde bota. Talaren bade hör I mycket om klassintressen, såsom om sockerin -Itresse och åkerbruksintresse, men ingen talade -lom arbetets intresse, folkets intresse. Regeringer i Ihade satt arbetsklassen emot medelklassen, fö -latt trampa på den ena och plundra den andra Folket, å:minstone den del af folket, som hal representerade, hyste intet hat till monarkien Hvad de hatade var lagstiftningen inom dett bus. Hr RBoebuck kunde icke låta motionen kom ma till omröstning, utan att i korthet framlägg de skäl, som i denna fråga komme att bestäm ma hans handlingssätt. Då han kastade blickei på de politiska institutionerna här i landet, fani han ett eget besynnerligt sätt vara antaget, fö r att bringa konstitutionen till verkställighet. Af sisten tvecktes vara, att få ett visst qvantum afin SS MM MM OM DB ee EE W I