Aftonbladet – 12 maj 1842, sida 2

ingar för mera än en i stället för 3 dagar, örmodligen emedan de ej hunnit expedieras. tvad vi kunnat hemta ur de Tyska tidningarna rån andra håll är följande: FRANKRIKE. Deputerade-kammaren har förehaft lagen om ernvägarna och bestämt trenne linier, som skola inläggas, den ena öfver Lille och Valenciennes ill Belgiska gränsen, den andra till en punkt vid kanalen, som framdeles skall fastställas, och len tredje öfver Nancy till Strasburg, allesammans utgående från Paris. Diskussionen fortfar rörande dels detaljerna, dels sättet för verkställigheten. Man säger, att en serskild minister för jernvägarne skall bildas. Vid marskalk Monceys graf hölls tal af marskalk Soult och Hr Dupin. Den förstnämndes väckte isysnerhet mycken sensation. Ibland handlingar af ministeren, syftande att bereda sig fördelar vid valen, är äfven en, som med skäl ogillas. En viss Gauthier de Savignac, af domstolen i Calvados dömd år 4840 till sju års. vanärande fängelse (reclusion) såsom öfverbevist om förfalskningsbrott, har fått detta straff förvandladt till enkelt fängelse, hvarigenom vanäran och. den åtföljande polisuppsigten försvinna. Konsiderationer för hans anförvandter, som skola äga mycket inflytande i orten, anses vara orsaken till denna uomordentliga mildhet. Hr Aubry Foucault, geårant för Gazette de France, som vädjat emot den döm, som fällde honom till böter och fängelse för ett s. k. anfall mot konungens konstitutionella myndighet, bar blifvit försatt i frihet mot en borgen af 5000 francs. ou SPANIEN. Öfver Paris berättas från Madrid af den 23 April, att kabinettet denna afton skulle samlas för att öfverlägga om en modifikation inom ministåren, hvilken ansågs oundgänglig till följd a! den svaghet någre af ministrarne visat under de sista debatterne hos Cortez. Det talades äfven om dessas upplösning. I Deputersdekammarens session den 21 väckte Hr Ametter fråga om tillståndet i Catalonien och de upprorsband, som der bildade sig under en viss Felipes anförande. Hr Mata pistod, alt! Frankrike understödde detta företag, och förebrådde ministå:en att den låtit åtskilliga offic2rare i tio månader försmäkta i fängelse för en skål, som de druckit vid en måltid. På detta sistnämnda svarade konseljpresidenten väl icke men i anledning af den förra frågan svarade han, att franska kabinettet aldeles icke hade någon del i upprorsföretagen i Catalonien, utan tvärtor att franska duaniere:ne haft en blodig :strid på gränsen med ett af dessa band, hvarvid fler duanierer blefvo dödade eller sårade, så att span: ska regeringen ansett sig böra med några deko. rationer belöna den tapperhet fransmänren vic detta tillfälle ådagalagt. Energiska åtgärder vorc imedlertid vidtagna af styrelsen för att återställa tugnet. TYSKLAND. De konstitutionellt sinnade i Baden hafva, så som förut blifvit nämndt, segrat öfver de devuerade vid de nyss slutade valen, och erhållit större pluralitet i andra Kammaren än de hafi vid någon föregående Ständerförsamling. De mera framstående männen inom oppositionen, såsom Itzstein, Welcker och Sander, hafva, oaktadt allt hvad från regeringens sida blifvit arbetad: emot dem, dels blifvit valda för flere valdistrikt dels erhållit en mängd röster i andra valdistrikt än det de fått pluralitet. ITALIEN. Från Neapel skrifves den 20 i förra månaden att Konungens yngsta syster, prinsessan Teresc Christina Maria, kommer att förmälas med Kej saren af Brasilien Don; Pedro II, och att tvennt fregatter utrustas för att öfverföra henne til IRio Janeiro. Hon är född 489292 i Mars, oct lsäledes mer än 3 år äldre än hennes blifvand lgemål, som först fyller 47 år i slutet af-det in nevarande. Den andra oförmälda systern, son Konungen i Neapel äger, lärer komma att för mälas med en Österrikisk Erkehertig. I I Nespels alla 400 kyrkor hafva förböner va Trit anställda för den, kan tänka, nödstälida kyr kan i Spanien, hvars föregifna ogudaktighet e Igentligen lärer bestå deri, att hon ej, som förr lvill bidraga att göda en hop lättjefulla prelate li Rom. RYSSLAND. I Kejsaren har nyligen utfärdat en ukas, son fastställer de reglor, enligt hvilka det tillåte godsägare, att på så sätt befria sina bönder u Iifegenskapen, att jord öfveriåtes dem att bruk loch od!a, emot vissa prestationer, hvilka bestäm mas genom ordentliga kontrakter. I