Aftonbladet – 18 april 1842, sida 2

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. HURULEDES MÅN HANDLAR OMYNDIGT OCH FÖRKLARAS MYNDIG? Efterföljande berättelse angår en civil tvist, som, är mycket enkel, men ändock ganska märkvärdig. Högsta domstoln; aller rättare eo viss fraktion deraf, har deruti gifvit ett prejudikat, som är mycket karakteristikt för vår lagskipning, mycket angenämt för dem, som äro mer måna om sina fördelar än sin heder, och mycket stötande för dem, som tvertom äro mera måna om sin heder än sina fördelar. Vi vilja ej gå berättelsen i förväg med någon närmare beskrifning på dess innehåll, men anhålla att läsaren ville taga i betraktande de anmärkningar vi efteråt tillagt. Majoren och riddaren friherre Rudbeck, som i 149 år sjelf förvaltat sin egendom, träffades vid 43 års ålder af det oförmodade missödet, att Götha Hofrätt den 8 April 1836, på några af hans slägtingars begäran, ställde bonom under förmyndare, bvarom kungörelse utfärdades och till och med infördes i Statstidningen. Frih. R. anförde likväl häröfver besvär i Högsta Domstolen, som ock i sinom tid be friade honom. Men medan han väntade på denna befrielse, afslutade han den 29 Sept. nyssnämnde år ett kontrakt med förre handlanden J. A. Enggren, hvarigenom han åt denne på 6 år, från den 46 Oktober 14836 räknade, utarrenderade pappersbruket Bälteberga i Westergötbland, emot 41000 Rdr Rgs årligen, hälften i kontant och hälften i papper, att betalas hvarje halfår. Först två dagar efter kontraktets afslutande vardt E. underrättad om frih. R:s omyndighetstillstånd af förmyndaren, majoren frih. v. Essen, som tillika föreviste sitt förmyndareförordnande. FE. fick ej heller tillträda arrendet, utan väntade på Högsta Domstolens utslag, som ändtligen föll den 6 Mars 1837. och förklarade att nigot 0 a ESSRUKESIESRREREERRARSSERSEGATATR TRA a a RR RR ER