Aftonbladet – 11 april 1842, sida 3

Jeller annan yttre olikhet. Andra resolutionen: såTIförste att bringa honom det hjertliga välkommen, vål ej vänta bättre. a bd BILANDABE AVMNER DICKENS I AMERIKA. Deane prisade romanförfattare, hvilken af många ställes främst bland alla tecknare af engelska :otklifvet, har, såsom redan blifvit berättadt, öfverrest till Nordamerika, och hars mottagande der lemnar ett ganska talande bidrag till det fria folkets karakteristik, Enligt de devuerades, tusen gånger omtagna försäkringar, är ea republikan i allmänhet, och en yankee isynnerhet helt : och håliet materia, och kan derföre ice med! sig assimilera något annat än materia, ehuru han företrädesvis bar frändskap till den ädtaste eller guldet; denna frändskap utgör, så att säga, hans 2nda sinne, till hvilket han härför alia denna veridens fenomener; all andelig njutning och följaktligen all förmåga att värdera andeliga ting, äro hoaom af naturen, nemligen hans republikanska natur, förnekade; det sköna, ömma, ljufvan, som Franza skrifvit om, är för en yankee en ren galenskap; han kan icke, som de kongl. europeiska folken, njuta af förfädrens bedrifier. ty han kan ju icke fatta det sköna och upphöjda i lörfädrens tankar och handlingar; ptärdomen per sex är en abstraktion, hvarom en yantee aldrig drömt, och vi behöfva väl ej siga, att det alis icke fianes några lärda i Amerika, och att det är blott en dröm hos en del europeiska! lärda, att de blifvit medlemmar af något Jlärdt samfund i Amerika; skön konst är icke värdt att tala om; dyrkearn af den sköna litteraturen, komponisten, målarna, bildhuggarn, miste i Amerika svälta ibjäl, så vida han ej orkar gräfva kanaler eller bygga ångfartyg, gexom hvilka guldströmmen kan påskyndas och regleras. Allt detta får man dagligen veta i de goda bladen, och om någon tviflar derpå, kan han underrätta sig i Svenska Biet, som har mycket värre saker att: förtälja. Icke dess mindre har nu med Dickens: inträffat, hvad tillförne händt några andra i titteratur eiler skön konst utmärkta Europeer; ban har blifvit emottagen med största enihusiasm aft l 4 de elaka yankees, alideles som om han vore ett vandrande guldberg. Det förstås att denna en-l, thusiasm flutit ur en högst oren källa, och bevisen härför redan ligga i Biets byrå; men det tan imedlertid vara intressant att se huru denna enthusiasm gifvit sig luft, och i synnerhet j: de anledningar dem de genompiskade, yankees förebära, såsom förnämsta grunden för sin byllaing åt den utmärkte författarn. i Ecinrar man sig härvid tillika på hvad sätt den bekante general Lafayette för 44 år sedan emot:0gs i Förenta Staterna, och fördes i triumf genom hela unionen, eller den hyllning, som visats åt utmärkte musieci, dramatiske och andra artister, så kan man lätt bedöma rättvisan af den beskyllningen, att en demokratisk samhällsförfattning skall föra till råhet, förakt för det sköna, upphöjda, eller till eit bondregemente, såsom man äfven kallar det. Vi meddela nu den omtalta beskrifningen. Dickens ankomst, säger en amerikansk korrespondent, har förvandlat Nya England till en vulkan, från hvilken enthusiasmens flammor med häftighet utbryta. Det mäktiga New-York har nu, liksom ofta tillförne, gjort anspråk på den äran att gifva föredöme åt rörelsen. Nästan i samma ögonblick : Dickens beträdde Amerikas jord, organiserades i berörde stad en förening af dess anseddaste invånare, under märens Robert Morris presidium, och beslöt ! att fira Dickens ankomst med en festlig bal, för hvil-j ken man valde den stora Park-Theater, emedan NewYorks största salar ansågos för små för denna högtidlighet. Vill man erfara arledningen till detta beslut och hvad det egentligen var, som hos den fira-: de skulle firas, så må man kasta ögat på de båda! resolutioner, som i föreningens sammankomst blefvo fattade. Första resolutionen: det antog:, att föreningen ansett passande och önskligt, att New-Yorks: invånare må deltsga i äfven det yttre uttrycket af aktningsfull hyllning, hvilken Hr Dickens ankomst till Amerika framkallat och än ytterligare kommer att öfver hela landet framkalla. 2csa tänkesätt härleda sig icke blott från erkännandet af hans utmärkta talang, utan äfven från det ädla bruk ban gjort af densamma, i det han antagit sig hela menskligbetens rättigheter, anspråk och känslor såsom egen sak, utan att dervid låta afleda sig af någon social som repubdlikaner äro vi skyldige tacksamhet åt den man, som i sina skrifter med så mycken vältalighet uiför de ringares och förtrycktas sak, samt röjar en så djup och fin känslighet vid all orättvisa, medan den anda, som genomgår hans skrifter, på det mest rörande sätt framhåller den sanningen, att i grunden och den ursprungliga organisationen ingen åtskilnad menniskor emellan ör nedlagd, hvilka skrankor och olikheter än de yttra omständigheterna må hafva infört. Det var således mer menniskan än konstaärn man hos Dickens ville fira. Föreningen hade icke heller tid att invänta Dickens ankomst till New-York, utan skickade en deputerad att möta honom i Boston med en skriftlig inbjudning. New Yorkerne, heter det bland annat i denna skrifvelse, Sätta en heder i att vara de som öfverallt väntar honom. Dickens svarade med mycken artighet alt han antog inbjudningen. Inträdeskort för 3000 menniskor utdeiades till 5 dollars stycket, och hlefvo snart en förmånlig handelsvara för dem som spekulera på dylika papper. En betydlig omsättning skedde på börsen till 45 å 20 dollars, slutligen betaltes de med 40, och en och anjean måste beqväma sig att betala ända till 50 dollars, ett förskräckligt slöseri i våra devuerades ögon, idå man besinnar att det icke skedde med statens I medel. Dickens besvarade den honom vid denna högtidlighet hemburna hyllning med ett tal, som genast genom ordentligt protokollsutdrago meddelades allmänheten. Han glömde dervid icke att bevaka de engelska skrifställarnes fördelar, utan beklagade, att deras skrifter meddelades Amerikas publik genom eftertryck ), men han meddelade ock en intressant ) Dot är klart, att så länge ingen konvention anodanda ofsortryck Mellan tvenne folk existerar, i0