Aftonbladet – 8 april 1842, sida 2

ett noggrannt studium af ÅA. B:s-urkunderna, för att ur dem utdraga den religiösa musten, sågo vi Å. B. med raskhet och berömvärd konseqvens i åtskilliga artiklar utveckla detta theologiska system och sina stora åsigter öfver åtskilliga stora frågor, som stå i beröring med det religiösa lifvet; och vi se ÅA. B. dermed ännu oafbrutet fortfara. Det är bäst, att då låta dess theologer tala öppenhjertigt, utan att störa dem i farten; ju mera de tala, desto klarare blick öppna de in i väsendet af deras system. Den jemförelse, vi ämnade lemna mellan A. B:s-theologernes eget system och den verkliga sarna christendomen och Protestantism, hvilkas förfäktare dessa theologer påstått sig vara, må derföre till en annan tid uppskjulas.n Utom ait detta uppskof sannerligen är välgörande för fåderneslandet, innebär det äfven en serskild nytta för Bi-redaktionen, hvilken härigenom frisäger sig från att — kanske på lång tid nog — göra hvad som, när det en gång företages, icke torde visa sig vara det lättaste arbete. Det är också alltid en gyllne regel, ati hålla god min i elakt spel, och en lycka när man kan göra sig en förtjenst af det, hvartill man i sjelfva verket är tvungen; och derföre finner väl också allmänheten utan tvifvel, huru mycket Aftonbladet står i förbindelse hos jesuitmagistern i Biet och bans kamrater för den frisinnighet, hvarmed det funnit bäst, att låta theologerne (i ÅA. B.) tala öppenbjertigt. Att få göra det, är alltid godt; och enär, enligt Biets vitsord, ju mera dessa theologer tala, en desto klarare blick öppna de in i väsendet af deras systemn, så måste väl denna klarhet icke blott vars af sitt lilla gagn för allmänheten, utan äfven pi sitt vis bjert sticka af emot theologers vana på flera andra ställen, i hvilkas system det ser all mörkare ut, ju längre man kommer in, och til hvilkas i öfrigt stora egenskaper man sällan funnit sköl att ligga öppenheten.