Aftonbladet – 4 april 1842, sida 2

OVÄSENDET ÖFVER OSS? Svenska Biet gör sig ändtligen denna fråga och det med mycket skäl. Meihodistiska: ovä. sendet har nemligen varit nära nog den ledsam. maste affär, som alltifrån kupans öppnande besmetat det stackars Biets vingar; den har sluta! med .en formelig.-eessio bonorum, en högtidlig afsägelse af Hr Scott, hans lära och alla de förhoppningar, som blivit utställda på det Scottska huset: hvad under då, att Biet, likt mången annan förtviflad cessionant, utropar: hur i all verlden har jag kommit i denna sylta; ho hafver bragt det methodistiska osäsendet öfver mig? Det är ganska troligt att de dagliga tjenarne ;j bikupan . ega blott. en oeredig. föreställning om huru Bist blifvit inledt i denna methodism, den det nu. så förhärdeligen förnekar, och det förundrar oss således icke heller att de kästa skulden dertill på oppasitionstidningarne, och isynnerhet Aftonbladet; som för dem utgör den onda princip, hvilken de ega både böjelse och tillstånd att tillskrifva alla de onda fö!jderna af deras egaa pitroners okunnigket, inskränkthet eller olofliga begär. Det hafva de ock ändtligen sistlidne Fredag, i en artikel med. ofvanskrifne rubrik. gjort, och dervid åberopat åtskilliga strefer af Aftonbladets artiklar år 4838, under polemiken i anledning af Stockholms Konsistorii utlåtande över Scotts ansökan hos Regeringen att få bygga en kyrka för engelska församlingen och deri predika på svenska. Af dessa strofer, eite. rade med vanlig bi-ärlighet, anser Biet bevisadt, att det är isynnerhet den fria pressens organer. som vi egentligen hafva att tacka för det sad. nast inträffade oväsendet i methodistfrågan. Dagen efter denna diatrib i Biet hastar Svenska Minerva att deri instämma, och försäkrar att Biet deruti slagit huvudet på spiken. Hon går ännu ängre, hon försäkrar att 4ftoxbladet (1838 strödde omkring sig deamplaste loford öfver Scott och hans verksamhet, samt att Regerin. gens Bbestut (att bifalla Scotts anhållan) icke anrorlunda kan anses, än såsom en koncession åt prässens då framstälida yrkanden, ogh åt den riktning. som allmäna opnionen då hade er hållit, hufvudsakligen genom prässens tillgöranden. Detta nya uppslag i saken är för 0ss ganska kärkommet, emedan det föranleder en återblick på da första rörelserna i den sedan allt mer vidgale striden för religionsfriheten, och deona återblick med visshet skall upptäcka att nämnde ihet tsgit ett ste3 framit, eburu de, som af enskilda beräkningar en tid förjt dess fana, nu vända om och harmas att segern ej blifvit dem ill tof, Pastor Scott sökte 4838 tillåtelse att bygga ena kyrka för Wesleyansta församlingen och att ri predika på svenska. Det förra är genom örfattningarne främmande religionsbekännare til !vet, det sednare har varit tolereradt, och måst vara det. emedan förfaftningarne tillåta att främ