Aftonbladet – 1 april 1842, sida 2

god, så ädel. Men låt oss gå härifrån och tala om något annat, ty jag känner att detta samtal angripit mig. Stödd på sin väninnas arm uppnådde Rosa sin kammare och nedlade sig genast på soffan. Bista Jeanette — bad hon — sluta den berättelse du började för mig. Den skall förströ mig något — och Jeanette tog fram ett tidningshlad och läste för sjuklipgen den vackra noveljen till slut. Rosa syntes uppmärksamt lyssna; men hennes tankar kringsväfvade i en upphetsad fantasis vida sferer. Efter slutad lektyr genomögnade Jeanette flygtigt de politiska bladen, tills hon kom till annonserna, hvilka mera intresserade henne, De: var som vanligt en brokig biandning: lotteridragningar i Darmstadt, Kassel och Braunschweig; — legala kallelser till arfvingarne efter en person som försvunnit 4805 — Frankfurter metvurstar — Fina bomullsstrumpor och snörlif till nedsatta priser; — dödsannonser, — auktion på vinlager etc, — Plötsligen undföll Jeanette ett halfhögt hal så att Rosa, uppväckt ur sina tankar, förvånad såg på benne och frågade. ;Hvad är det? Hvad var det, som så förskräckte dig? Ah ingenting!, svarade denna; det var blott eft namn som frapperade mig) — och bon forttor derefter att läsa tyst för sig sjelf. Rosa betraktade uppmärksamt och tigande sin vän; men då Jeanette lemnat benne för att gå opp på teatern, smög bon sig till bordet hvar. på tidningarne lågo och genomläste uppmärksamt den sista sidan. Hon bleknade då bon såg följande annons: