Aftonbladet – 18 mars 1842, sida 2

Min far, stammade dottren högt rodnande och fäste sina ögon på golfve. Nå, hvad gör du för miner? Jag vill väl inte tro att du är smiltad af det moderna pruderiet? Att gifta sig är ingen synd, och om jag talar om de barn, som Gud en ging kan skänka dig, så är det ingenting alt rodna öfver, ty det är en skön och upphöjd bestämmelse för qvinnan alt gifva nya medborgare åt verlden och evigbeten. Jag har också varit betänkt på en man åt dig, som skall behaga dig. Han skall vera en vacker, och framför allt en bra, karl; ban har väl varit litet vindbeutel, men just det tycker jag om, ty då är det undangjordt, och han blir en så mycket bättre äkta man. Nå, har jag gjort rätt i det? Men — — —) Ja så, jag glömde att säga dig hans namn. Det är baron Oskar von Hohenstein, son till er af mine gamle vapenbröder. Inom åtta dagar är han här.n Huru, min far, redan så snart ? Nå?np Vitl ni stöta mig ifrån er? pHvad vill det säga: stöta dig ifrån mig? Skulle inte er gifta dotter få andra pligter, som eflägsnade henne från er, under det jag så gerna ville sköta min far?) Ab, det är bara historier. Förskjuta dig! Här skulle ni bli, här i slottet, en eada fomij skulle vi utgöra, en enda själ, och som jag tror, lefva rält lyckligt tillsammans., ,Men bäste far — —D vÅterigen eit menm, sade den gamle halft förtretsd och knackade ur pipan, eburu hon en-. dast var till hälften utrökt, ett säkert tecken till. den annalkande stormen. -Kaffel G -brielia hads bleknat, men beköll likväl sin fattning och serverade frukosten som vanligt. Man teg; den unga fröken hade en svår inre strid att bestå. Van att hastigt och ovilkorligt uppfylla alla sin fars önskningar, kämpade den barnsliga pligten här mot hennes älsklingsideer: att helt och hållet få egna sig åt sin Gud och