Aftonbladet – 17 mars 1842, sida 1

på. Som Danska folket naturligtvis är af ödet dömdt att plikta för sina Enevoldskongers slösaktighet och misshushållning, hvilka till en stor del ådragit landet den ofantliga statsskulden, så är det visserligen i sig sjelf vackert af magister Lindberg och confratres, att tänka på huru landet måtte kunna komma ifrån denna tryckande börda. Men både sjelfva adressens krypande och lismande innehåll, och sättet för dess tillvägabringande, visa att det hufvudsakligen af de servila är anlagdt på att göra sig gröna, såsom ordspråket lyder, och kokettera med tillgifvenhetskänslor för höga vederbörande. Om planen, att genom frivilliga bidrag bland ett så litet folk som det Danska, kunna amortera en statsskuld af 420,600,000 Riksbanksdaler, är något annat än ett fantasi-spel, derom torde man hafva goda skäl att tvifla. Kronprinsessan, som nyligen förlorat en syster, hvilken dött i Italien, ämnar med första göra ett besök hos sin familj i Strelitz, och åtföljes dit af sin gemål. Denne åtevänder efter några dagar hem, men prinsessan säges stanna qvar hos sina föräldrar ända till fram i slutet af September. För ett nygift lyckligt par tyckes detta vara en temligen lång skilsmessa. TYSKLAND. I Preussen besörjer, såsom bekant är, kongl. maj:t sjelf lagstiftningen för sina trogna undersåter. Detta patriarkaliska, förhållande har gjort, att man der i landet hår tvenne justitieministrar, en för lagstiftningsärenden och revision af författningarna, och en för sjelfva lagskipningen. Hr von Kamptz, en af absolutismens koryfeer i Preussen, alltsedan det s. k. befrielsekriget, har innehaft den förstnämnda portföljen ända till nyss, då han fått afsked, och den berömde juristen von Savigny blifvit utnämnd till hans efterträdare. Elv von Kamptz afsked lärer stå i sammanbang med en emellan honom och den andre justitie-ministern, Mähler, uppkommen schism. Den sednare bar nemligen i ett betänkande till konungen föreslagit åtskilliga förbättringar i rättegångssältet, såsom offentlighet och muntlig rättegång vid domstolarne 0.s. v., emot hvilka förbättringar von Kamptz deremot lika offentligt förklarat sig. Om Savigny, som med all sin stora lärdom och skarpsinnighet dock är myeket p,historisk), i detta fall tänker mera liberalt än sin företrädare, får man se. öden