Aftonbladet – 15 mars 1842, sida 2

pLrLÄ stNt5!!t)5tnjnu nu ken stegrade sig under honom. Ett hvitt, kortsku. ret skägg omgaf hans magra, markerade anlete, och under mössan föllo, i rikt svall, de gråa håren. Det var den gamle Tahir med sin stolta herrskarebiick. Bekom honom red storvisiren, som, ehuru vida ynere än Toebir, styrde sin häst med mindre kraft. Hans gulbleka ansigte fördystrades af det tjocka, nattsvarta skägget, och ur hans stora, dunkla, irrande ögon framlyste, vild och djerf, den gamla Janitscharanden. (Izzet Mehemed var nämligen en af de Janitschar-agas, hvilka under denna trupps sista uppror förklarade sig för sultan Mahmud.) Sedan tiget satt sig i rörelse, begynte musiken spela, trupparnes fröjdrop skallade, och storherren, omgifven af sin lifvakt med höga fjäderbuskar och hillebarder, tågade förbi oss; han lyste i glamsen af guld och diamanter, och gjorde ett behagligt intryck genom det öppna och välvilliga i sin blick. Tåget slutade med en stor skara af hofmän och kammarherrar, alla klädda i gröna högtidspelsar. I mosken emottogs sultanen af Scheich-ul-Islam och Ulemas, och den långa högtidsbönen förrättades. I samma ordning begaf sig tåget derpå till seraijen, der, på innersta gården, storherren med egen hand, till minne af Abrahams offer, slagtade ett hvitt lam. Alla de store offrade på samma sätt, hvarefter sultanen gick in i thronsalen och emottog hyllningar. Efter slutad ceremoi steg han åter till häst och be. gaf sig till porten vid seraljudden, der en praktfullt smyckad gondol, med purpurhimmel, väntade honom. det ögonblick han trädde i denna. dundrade Top kapus kanoner, hvilka besvarades ifrån skeppen på Bosforen, der flaggor hissades och matroserne mannade rå. Morgondimman hade nu försvunnit, bimlen ver ren och solen belyste de leende kullarne, de jackra palatserna och de smärta minareterna. Styceskott dånade ifrån asiatiska och europeiska stränerna och genljudei upprepade dem ifrån bugt till gt. Längs stranden stodo trupparna ilånga rader, kyldrade och ropade: eAllah bevare Padisckahla Inder smattrande trumpeter och helsad af den unge rmeens jubel och den sköna dagen, for sutamen ut å den spegelblanka ytan, och, under snabba årsleg, tervände han sålunda till sitt pelats Dolmabagdsche. — TILLÄMNADT VÅLD Å ETT UNGT RIKT FRUNIMMER I Paris. En nyligen timad händelse i edfordhotellet i Paris, hvarvid helgden af ett ungt, ! kt och förnämt fruntimmers sängkammare blifvit ildförd under så svåra omständigheter, att de äro nä-) an utan sin like, har väckt stort uppseende, så väll: Paris, som i England. Af nedanstående berättelse, ls