Aftonbladet – 12 mars 1842, sida 2

och så knäppte han sina händer tillsammans och låg stilla tills han dog.n Hvad var det för en tafla? frågade friherrinnan, som anade något derom. Åh jo, det var en liten tafla med en hårlock och en torkad styfmorsblomma bakom glaset, ja, hon var just ingenting värd, ty glaset var spräckt och för öfrigt var der afmåladt ett vattenfall och ett par små englahufvuden.n Hvar är den taflan? frågade friherrinnan, ifrigt. Taflan, jo hon kom nog med på auktionskamrnaren,, svarade gumman; men inte var bon mycket värd.e Vet ni, madamy fortsatte friherrinnan, kufvande sin känsla; hvar hans graf är belägen? Vill, ni följa mig dit? sÅh ja,, svarade gumman, han skall ligga der oppe vid Maria och grafven fås nog rätt på; jag skall, om hennes nåd så vill, taga rätt derpå till om åtta dagar.n Några dagar derefter stod en betjent uppe i stadens auktionskammare; ett välklädt fruntimmer satt i en briljant landå ner på gatan. ,Hvad var det han ville? frågade en lång mager herre, som, med glasögon på näsan, satt lutad öfver en grön pulpet. — Jag skulle fråga efter om aflidne kapten Werners qvarlåtenskap är försåld.o — Den magra herrn slog upp en tjock bok. Hur var det...namnet? — Wernero — Jaså, Werner, Wärngren, Wertman, Wennqvist, hm, hm,, läste han på registret; här är det, Werner, pag. 788. Protokollsboken slogs upp och efter några ögonblick sade mannen, hållande fingret på den uppslagra sidan: Werners qvarlåtenskap försåldes den 16 förliden månad; är det för öfrigt något?, — Jag skulle,, sade beijenten, efterfråga en tafla, föreställande ett vattenfall och hvarpå en hårlock och en blomma voro fästade; hvem bar köpt den? Jaså,, sade den magre mannen, pjaså, låt se ... ett stycke dragkista,, läste han, pett stycke eldgaffel, dito ett träben ... hur var det -.-enstaftasmed fransk underskrift ,.. 4 sk. 6 rst.,