Aftonbladet – 10 mars 1842, sida 1

;raen visa mig, innan vi öfvergå till afgörandet if affären, den äran och drick ett glas med oss. Mitt herrskap, denna skål är för den tappra ar mån, för framging och seger åt våra vapeni, Skålen dracks af allt bjerta, miltiden var slut, man uppbröt från bordet och landshöfdingen och den främmande försvunno i ett sidorum. Ett öppet och godt ansigten, sade fröken Amelie och fästade sina själfulla ögon på mig; bett öppet och godt ansigte på den unga löjtnanten, men det bar en stämpel af smärta, som var för tydlig att kunna missförstås. — Kanskep, inföll jag, ban måst slita sig från en älskad flicka för att störta ut i det blodiga kriget? Det tror jag knappt, sade fröken, pman strider gerna för fäderneslandet och ännu hellre för en fästmö. Hvad heter det på latin, herr prost? Jag påminner alt jag hört något ordspråk i den vägen — pro arisp — Pro aris et focis. upplyste prosten. Hvad betyder det egentligen ? frågade fröken, ,kanske för konung och fosterland.y — Neej, neej, ingalunda, hm bm; det betyder för altaret och — Ja jag förstå, afbröt Amelie, för altaret och tronen? — Hm Jur, mumlade prosten något förlägen; inte så precist det heller, fastän meningen är deasomma: det betyder för altaret och spislen, ordagrant öfversatt. — )För spiselz,, skrattade fröken, det der vac kra latinska ordspråket mitte således datera sig från någon gammal bushållerska. Vi skrattade alla åt infallet. Menn, återtog bon, öjinant Werners utseende antydde svårmod; han är dock ung. Att då vara svårmodig är just icke så vanligt. — Betyder ingentiee, m ände prosten, utseendet bedragor. Jag hade en bror, han är nu död salig menniskan; men han bade ett mycket ängsligare utseende än denne löjtnanten, och likväl var det just en vildbasare, bror min sar lig. Det fick jag nog veta af, då jag nyss fått pastoratet; jag fick betala en borgen — med ett ord, utseendet bedrager.