Aftonbladet – 9 mars 1842, sida 1

Vid tidpunkten at vår berättelse vår bastiljen öfversvämmad af politiska martyrer. Den oro lige Bellgisle, Pompadours erkända gunstling hade fallit. med sina äfventyrliga krigiska projekter, och: Choiseul ersatt hans ministerplats Denne sednare, i förening med, mätressen, mätrade det hämndemonstrum, som på Louvern hade sin tron och. på bastiljen sin röfvarkula. Hög och låg inspärrades bär, ofta på den otroligaste misstanka, och bödeln hade knappast så mycken tid öfrig mellan afrättningar; att hån fick slipa sina instrumenter. Det hade kommit så långt med styrelsen, att den bade upplöst bela familjelifvets förtrolighet, och i dess ställe infört ett spionerisystem, som, ofta nog af en vild skadeglädje, oftast för den ringaste judaspenning, riktade maktens intressen med de skändligaste angifvelser. Vi vilja ej uppehålla läsaren längre i detia monarkiska slagtarhus,: än som behöfves för: en paralell mellan dessa tvänne ofvannämnde byggnader: En kuälen nöstafton utandade sin giftiga dimma öfver Paris. Tunga moln betäckte horisonten, förebådande ett annalkande oväder. Det sorlande bullret af åkande och gående. på gatorna al. tog i samma mån som mörkret ökades; det såg ut, som detta mörker födde en viss behöflig försigtighet hos det goda folket, att taga sig till vara för dessa industririddare, som i natten hafva sin dag och sid verkningskrets i andras fickor. I hörnet af Boulevard St, Antoine och den smala gatan St. Gills hade en talrik samling af menniskor sammanskockat sig att.åse en charlatan, hvilken, uppklifven på ett rankigt bord, och