Aftonbladet – 8 mars 1842, sida 2

ortfara så länge deras medelba:a val, eller genom : almän, skulie komma att fortfara. Når detta!: alsätt föreslogs, kände man ej här den utväg, om i Ergland begagnas för att undgå olägenheerna af omedelbara val inom en stor massa äljande; annars skulle man sannolikt föreslagit amma medel hos oss och alldeies undvikit de lubbla valen. Men olikheten i valsättet kan nart afbjelpas, då man nu känner ett bepröfvadt ätt dertill. Under tiden kan man trösta sig lermed att faran af det dubbla valsättet är lång: nirdre här än i andra länder. Bondestånde!s epresentanter, hittills sjelfva vaida genom elektoer, kände ju genom sin egen omedelbara erfaenhet, att detta valsätt ännu icke hindrat allnogen från att göra sig hörd genom sina rikslagsmän. Utan betänkligheter kunde de derföre intaga det nya representationsförslaget. Hufvudsaken var att förändringen en gång begynnes, och detta insåg bondeståndet så klart, att Oväsendtliga vilkor för förändringen icke hos detjamma kommo i fråga. Lika klokt och modigt ycker jag att vi öfrige äfven borde handla, i hopp att förslagets ofullkomligheter kunna afhjelpas efteråt, under det att hvarken förbättring eller hjelp är att förvänta, om vi nu försumma ett tillfälle, som för första gången erbjudes oss efter trettioåriga fåfänga ansträngningar. Du kan verkeligen hafva rätt uti att saken tål att betänka. Äfven jag skall taga den i betraktande; så litet jag än hittills föreställt mig att jag skulle befatta mig dermed. Det kan till och med hända att jag besöker nästa rikedag. Men dessförinnan skulle jag vilja veta om antagandet af detta förslag är så oundvikligt fö: landets räddning och välstånd, som man tror. Jag önskade vidare att kunna inse om förslagets princip icke ändå är en lös teori, en abstraktion, otillgänglig i verkligheten, hvilket jag hört så ofta försäkras. Afven anser jag högst vigtigt att förslageis antagande icke utesluter möjligheten att skyndsamt afhjelpa de ofullkomligheter, som vidlåda det, och att tillägga nödiga förbättringar; jag har funnit flera sådana och ganska väsendtliga omnämnda i reservationerna. Slutligen, och vigtigast af allt vore det väl att kunna bedöma huruvida hela förslaget samt diskussionerna och öfverläggningarne deröfver gå någet annat mål till mötes, än att tjena till ett skådespel, ett tomt spegeltäkteri, en stor illusion utan alla resultater, derföre att det i yttersta instansen beror på konungamakten att genom sitt veto afslå eller på obestämd tid sflägsna, eller ge nom oantagliga modifikationer tillintetgöra hvad helst, som den gamla representationen må besluta angående tillkomsten af en ny. — Kan du tillfredsställande upplysa mig om allt detta, eller alienast om det väsendtliga deraf, så torde äfven jag finna förslaget värdt att begrunda under mellantiden till nästa riksdag. Du bör ej finna dig sårad af min sega tveksamhet. Du, för din del har redan skärskådat förslaget från alla sidor och haft tillfälle att höra hvad derom yitrats vid riksdagen, både offentligen samt man och man emellan; men med mig är det icke så. Alven jag miste anse nödigt att betrakta det från alla sidor innan jag stadgar min öfvertygelse derom; billigheten fordrar att äfven jag bör granska innan jag dömer och ännu mer innan jag understödjer., Jag skall försöka att upptaga och besvara dina fråger och tvifvel, så vidt jag kan i den ordning du nu framställt dem. Men nu genast och muntligen finner du det vara omöjligt. Dylika undersökningar behandlas dessutom bäst i i skrift; du skall alltså få läsa i stället för att höra. Imedlertid kan du, om du så vill, betrakta vårt samtal i dag som ett slags inledning, hvarigenom jag besparar oss begge allavidare företal, och finner vägen öppnad omedelbart till hufvudsaken. Sättet vore ej så oäfvet; jag finge då tillfälle att mera lugnt öfverväga dina skäl, än vid en muntlig diskussion. Men du vet att jag från den civilistbana, hvarpå jag en tid intvingades i mina unga dagar, har medfört en ohjelplig vedervilja mot alla skriftliga uppsatser af större omfång, än ett affärsbref eller ett utdrag ur orderjurnalen. Huru skall jag kunna besegra den ?, Besynnerligt likväl, att denna vedervilja icke hindrar dig från det aldra grundligaste genomstuderande af samtliga tidningarna för hvarenda postdag, med annoncer och allt! Jag ögnar på dem helt flyktigt innan jag fortsätter postbudet till dig; men besöker jag dig dagen derpå, så är du ännu sysselsatt med din läsning. Tidningarne, det är helt annat; det är tryckt. Ligger hindret i bokstäfverna? Det kan bjelpas; mina uppsatser kunna ju äfven blifva tryckta. — Om jag icke håller mig till någon bestämd afhandlingsform, utan väljer än ett sätt än ett annat för meddelandet af mina åsigter, så kunna dessa strödda uppsatser möjligen passa till tidningsartiklar, och hvarföre ej införa dem då i tidmingarne? Men för att tala utan förbehåll: det vore just icke uteslutande för en enda person, som jag skulle vilja göra mig den mödar RR eat, Te ee Are ss Ft a a RA RA REA RT KN AR IRAN 0 per