Aftonbladet – 2 mars 1842, sida 3

— KEMISKA BREF. Under denna rubrik meddelades för någon tid sedan åtskilliga reflexioner ur ett utländskt blad, angående kemins framsteg i sednare tider och dess vidsträckta tillämpning på konster och vetenskaper. Slutet af dessa bref har nyligen af samma blad blifvit meddeladt och angår de upptäckter, till hvilka kemin fört i afseende på det animala lifvets funktioner, och dessas likhet med den verksamhet, hvilken de kemiska frändskaperna uppväcka. Reflexionerna häröfver utgöra sista länken i öfversigten af de kemiska frändskapernas vigtiga roll, och skola säkert i sammandrag läsas med nöje äfven af en och annan, för hvilken de icke mer innehålla något egentligt nytt. Den nyaste tiden har frambragt en allians mellan fysiologien och kemin, hvilken man har att tacka för många, förut icke anade, förklaringar öfver lifsprocessen hos djur och växter. Man har fått ett tydligare begrepp or hvad man bör förstå med gift, näringseller läkemedel; och begreppen hunger och död bestå icke mer i blotta föreställningen om ett tillstånd. Vi känna nu med positiv visshet, att menniskans födoämnen kunna delas i tvänne klasser, af hvilka den ena tjenar till egentlig föda eller reproduktion, den andra till helt andra ändamål. Man har kunnat bestämma, att vissa ganska vanliga födoämnen alls icke kunna bilda blodeller muskelämne och likaså i hvad mån andra ämnen hufvudsakligen förmå bidraga till reproduktionen. Till de första vilkoren för lifvets underhållande bör upptagandet af näring (hungerns stillande) och af syrgas. Det sista upptages genom andedrägten, och till så betydlig qvantitet, att den för ett år beräknas till 746 skålp. af Lavoisier, och till 837 af Menzie. Ocktadt denna betydliga konsumtion, finner man, att menniskokroppen efter ett års förlopp an