Aftonbladet – 24 februari 1842, sida 2

FORTSÄTTNING AF UNDERSÖKNINGEN RÖRAN DE MORDET Å MUSIELÄRAREN CARLSSON. Ransakningen fortsattes d. 4 innevarande månad Protokollsjusteringen måste afbrytas i anseende der till, att en större mängd åhörare sökte i Rätten: domsal inkomma, än som derstädes kunde rymmas hvarigenom en sådan trängsel uppstod, att bulle och oljud deraf förorsakades, till den grad, att, se dan Ordföranden erinrat de stojande om deras skyl dighet att iakttaga tystnad, så vida de skulle få sessionsrummet qvarblifva, Kämnersrätten, enär den na uppmaning icke medförde åsyftad verkan, fanr sig föranlåten besluta, att alla de, som icke mec målet hade någon befattning, skulle afträda innar protokollsjusteringen och förhöret kunde fortsättas hörarne aflägsnade sig småningom; dock åtgich härtill så lång tid, att Kämnersrätten, med afseende å andra mellankommande tjenstegöromål måste ut sätta målets åter företagande till kl. 3 e. m., hvarefter Breitfeldt nedfördes i häktet. Då förhöret på e. m. fortsattes, förekom följande Fångvaktmästaren Mellin upplyste, att han d. 3( Oktober, vid obduktionen af Carlssons lik, icke hör att, på sätt Öfvervaktmästaren Möller förmält, Lärlingen Rumstedt, i anledning af någon erinran från Breitfeldt, medgifvit, det Rumstedt möjligen, då har laddade pistolen åt Breitfeldt, i skottet inlagt tvänne hegel. Mellin tillade, att då Rumstedt d. 4 November infann sig i Mellins rum, för att, i följd al Breitfeldts angifvelse, undergå förhör inför Hr Polismästaren, Rumsiedt varit till den grad förskräckt, att han märkbart darrat, under det han i Mellins yttre rum aftog sin öfverrock och sina galoscher. Körsnären Breitfeldt uppgaf på framställde frågor, att Alexander Breitfeldt, som vore brorsson till Körsnären, plågat ofta besöka denne sednare, efter det Alexander hösttiden år 4840 med sin moder fiyttade hit till staden, men icke varit hos Körsnären under de sista tvänne veckorna före mordet å Carlsson. Dagen derpå, eller Fredagen d. 29 Oktober, hade Breitfeldt; dock, klockan omkring 10 förmiddagen, infunnit 8ig hos farbrodern, utan annat tillkännagifvet ärende, än att ailenast göra ett besök derstides. Tillspord af farbrodern, hvarför Breitfeldt under nyssnämnde tvänne veckor ej kommit, hade han svarat, det hen varit il:a sjuk och, i anledning af en ytterligare fråga, af hvem han under tiden njutit omvårdnad, svarat: detta illamående kan ingen läkare bota; det har bestått i min vanliga själs-sjukdom). Efter ungefärligen en half timmes vistande hos farbrodern, hade Breitfeldt gått bort och när farbrodern vid afskedstagandet uppmanade Breitfeldt att vårda sin hälsa, så alt icke något nytt sjukdomsfall måtte inträffa, hade han utlåtit sig: ja nu går det an, sedan jag fått mig bra på fötterna, så att jag kan hålla dem varma; hvarvid han visat, det hån hade på sig nya stöflar och galoscher. Någon stund förut hade Körsnären Breitfeldts dotter, Maria Theresia, som äfven var inne i rummet, anmärkt, att Alexan der syntes hafva en ny bonjourrock på sig, hvilket denne likväl bestridt, under förmälan att rocken vore densamma, som han förut länge begagnat. I hans vanliga sinnesstämning hade vid berör: de tillfålle ej kunpat märkas någon förändring. Då han kom in till farbrodern hade Breitfeldt, som tycktes vara nyss förut bränd i håret, ställt sig framför en spegel och akråmat sig. Såsom of