Aftonbladet – 18 februari 1842, sida 3

död i någon assurans-innehafvarens brottsliga till ställning. Derifrån fredar mig så väl mitt samvete, som e lycklig ställning i samhället, hvilken befriar mi ifrån att söka egen vinning i andras ofärd. Me då i den insända artikeln flera andra osanna upp gifter finnas, anser jag mig böra nämna: att vi polisförhören det synes vara tillräckligt ådagalagd! att hela den olyckliga tilldragelsen är timad genor våda; att intet tecken till yttre våld funnits; at broarbetet vid stället der den döda kroppen fann liggande i sjön, och genom hvilket quaien fann belamrad med stockar och plankor, först hade bör jat samma mörgon då upptäkten skedde, och såle des ingalunda under natten hindrat möjligheten, at den drunknade af våda nedfallit. Det är ohehagligt att behöfva ingå i en förkla ring, som endast framkallas af den obetänksamm. insinuationen i artikeln, och hvilkens ebefogenhe så lätt kunnat blottas, om Redaktionen behaga bemta underrättelse af Friherre Wrangels egei slägt, eller Assurans-bolagets ombud. Då likvä uppsattsen kunnat få en plats i Tit. tidning, ha: jag ansett mig böra afgifva densamma, öfvertygac att allmänheten derigenom bäst är i stånd att be döma rätta förhållandet. Stockholm d. 43 Febr. 4842 Jacob Lamm. Red. får blott tillägga. att då den klandrade ar. tikeln kom från en med Frih. Wrangel bekant per. son, hade Red. ingen anledning att annonsera efte försäkringsinnehafvaren; att det är ett missförstånc om insändarens afsigt, att sätta uppgiften angående assuransen i något kaussalsammanhang med del föregående, samt att detta svar i alla fall förändra intet i hufvudsaken, nemligen intresset för allmän. heten, att få del af polisundersökningen, i anledning af den skedda olyckan.