Aftonbladet – 14 februari 1842, sida 2

tog Melchior sin mammonshemlighet med sig i grafven, och hade icke en serdeles lycklig, oförmodad händelse för arfvingen upptäckt denna undangömda arfvedel, så hade, den väl i evärdeliga tider fått ligga der obrukad och obemärkt. Med gränslös glädje beskådade Frans de stora spanska gu!dmynaten, som jernkistan innehöll, tillika med ett oräkneligt antal smärre af olika prägel. Sedan det första bänryckningsruset vär bortdunstadt, öfverlade han huru skatten skulle, säkert och obemärkt, kunna transporteras till den trånga gränden. Bördan var för: tung att han ensam skulle kunnat bära den hem. Med den aya rikedomens ägande vaknade ock genast alla dermed förknippade bekymmer; Den nye Creesus visste, efter mycket funderande, intet annat råd än att på vinst och förlust anförtro en del af skatten åt ett ihåligt träd, som stod på en äng, icke långt derifrån. Den uppgräfda kistan gräfde han åter ned på samma stäile och jemnade marken så godt han kunde. Inom loppet af tre dagar var hela skatten lyckligen och välbehållen inlotsad i viadskammaren der Frans bodde, och nu trodde sig denne med skäl kunna aflägga sitt inkognito. Han skaffade sig de aldra grannaste kläder, lät upphöra med förbönen i kyrkan och lät i dess ställe uppläsas en tacksägelse för det Gud hjelpt en ung man att lyckligen fullborda sin resa och väl uträtta sina affärer. Han hade dervid gömt sig i en vrå af kyrkan, der han obemärkt kunde betrakta den sköna Meta och gifva akt på hvarje hennes rörelse. Han vände ingen sekund sina blickar ifrån henne och sög nu ur hennes anblick all den förtjusning, hvars försmak hade på Weserbron afhållit honom från att störta sig i vågorna. Då tacksägelsen upplästes, blickade en omisskännelig glädje uv hvarje Metas anletsdrag och heanes fina kinder glödde af en skön purpurrodnad. Mötet hem på vägen, som nu icke uteblef, var, ehuru stumt, likväl så talande, att det äfven för tredje man skulle funnit sig temligen tydligt. — Frans visade sig nu åter på börsen och började en handel, som inom några veckor redan ökades i stor skala. Då nu hans plötsliga välstånd förvånade alla och snäft Utgjorde ett