Aftonbladet – 9 februari 1842, sida 1

Götheborgska tidningsartikeln. Belysaren i Aftenbladet yttrar: att om de inkonseqvenser, som förl. i Handelstidningen öfverklagat, äro verkliga, så måste de sökas bland dem, som han förtegat.v Det är dennma efterskörd, som bär skall anställas, oeh vi börja derföre vira frågor med den följande: Ar det rimligt och klokt att ingen öfverstyrelse finnes för rikets samtliga militära undervisningsverk? De särskilda afdelningar, hvaruti allt som rörer militärundervisningen sönderfaller, äro: 4. Artilleri-undervisningen vid de trenne artilleri-regementerna, samt den högre militärundervisningen vid Marieberg för artilleri-, ingeniör-, armens och flottans officerare, allt under öfverstyrelse af general-fälttygmästaren och chefen för artilleriet. 2. Ingeniör-undervisningen till ingeniör-officers-examen, under chefen för ingeniör-korpsen. 3. Krigsakademien på Carlberg, under dess guvernör och dess kansler. 4. De sju examens-komreissionerna till kavallerioch infanteri-officers-examina, under hvardera af generalbefälbafvarne i de sex militär-distrikterna och på Gottland. ms 5. De sex militärskolorna, i Stockholm, Orebro, Götheborg, Jönköping, Christianstad och Wisby, af hvilka de fem första ieke egentligen hafva någon annan styrelse än sina egna föreståndare, och blott i och för disciplinen vid skolorna anhållit em att i kommando-väg erhålla siva Ordningsstadgar fastställde, samt somliga af dem sjelfve begärt att !å ställa sig under någon bögre militärpersons öfverstyrelse. Således inalles sexton af hvarandra fullkomligt oberoende, utan något sammanhang med hvarandra egande myndigheter, af hvilka tvenne, nemligen general-fälttygmästaren samt Kansleren för Krigsakademien, hafva ganska vidsträckt makt öfver den af dem beroende undervisningen, och i fullaste merving kunna sägas göra hvad de vilja, kunna helt och hållet förändra hela undervisningssystemet, införa hvad nyheter de behaga, m. m., utan att ens hehöfva låta sådant å högre ort sanktioreras; sju (examenskommissionerna), hvilka icke ega någon annan gemensam öfverstyrelse än konungen, genom chefen för landtförsvars-departementet; samt fem (distriktskolorna), hvilka icke erkänna, eller åtminstone icke behöfva erkämna någon myndighet öfver sig, i afseeude på undervisningen. jo . Hvilta blifva följderna af detta exempellösa osamr manhbang? De torde icke behböfva mycket utvecklas; de ligga klart i degen. Ingendera af de nämnåj läroinrättnisgarne ingriper i. den andra; ingendera räcker den andra banden; hvar och en står för sig sjelf, såsom om de tillhörde skiljda riken. Om guvernören för Krigsakademien vill tillvägabringa den väsendtligaste förändrisg uti det dervarande universitetssystemet, så skaffar ban sig kanslerens fastställelse, utan att denne öehöfver taga i betraktande i hvad sammanbang dessa förändringar stå till undervisningsn i militärdistrikterna, hvilken dock har allde!es samma föremål som undervisningen vid Carlberg; och icke heller hvad inpflytelse :den kan ega på det högre läroverket å Marieberg, för : hvilket Carlberg är eller borde vara en förberedande skola; hvilket den nu icke är. Samma obegränsade makt bar styrelsen för Marieberg: den ken, hvad dag den behagar, vända upp och ned på hela läroverket, ehuru detta numera icke inskränker sig till att vara artilleriläroverk, utan är tillika eut slags militåruniversitet för hela armeen, för Generalstsaben, Ingeniöroch Topografiska korpserne, samt för flottan: den anbefailer hvilka läroämnen hvarje officer af Ingeniörkorpsen, armesen eller flottan, skall följa. befriar derifrån dem den gedt synes, utan, att den är pligtiy derom rådfråga chefen för Ingeniörkorpsen eller cheferrme för Låndeller Sjöförsvarsdepartementerne: om detta sker, hvilket är oss okekant, så sker det samtalsvis, efter behag, men icke officielt eller i embetsväg. — Om cbefen för Landförsvarsdepartementet, i följd af eget behag, eller bestormad af generalbefälhafvarnes: olikartade önskuingar, vill förordna något rörande kunskapsfordringarna eller öfriga prestanda till militär, distriktexemina och officers befordran, så anskoffar..han ett Konungabref eller utgifver en generalordres, och det beror på hans eller hans expeditions-chefets goda vilja och sakkännedom, huruvida detta står i sammanhang med hvad som följes vid Carlberg och Marieberg. Bland otaliga exempel å den brist på samman.