Aftonbladet – 8 februari 1842, sida 1

ERROR pignon. Mas har derom underrättat Hr Guizot. Den Quenissetska processen ivveckiade och till färg se dömde gerantea af tidningen Journal du Pouple, H; Puopoiy, har inom sitt kompagmr vltvit, med 33 röster al 85, åter invald som löjtnesst. Detta är en ganska talande proest af nalionalsardet emot regeringens och Pärskammare s förfarande. Ocyuså är regerinzen särdeles missnöjt härmed och Moniteur Parisien anmärk-r. att hen, enligt lagen af den 22 Mars 831, ic a blott är, till följe af Pårskammarens dom, oskicklig att vara officer, utan ens soldat vid natiovslgardet. Från Atrisa berattas, att Abd-el-Kader med eadast 600 min inneslutit sig i Tlemesen och att blott det starka regnet ceb de deraf uppiösta vägarna bindrat Franska expeditionens framträngande dit, hvitket ofelbart skulle haft ull följt bans förjagande ur denna hans sista tillflyktso:t. Den stora frågan om reaktion eler icke-reak tion sysseisatter ru som förr pressen, och äfven de moderata baden, såsam Courter Francais och Constiiulionel, kunna ej undgå stt finna, det reaktiones verktigen är i full gång, hvarpå de anföra många symptomer. Den sednare finner sådana bland anvet deri, att det numera ej är fråga om den så mycket omalade revisionen af Septemberlagarna, den mredgifna inkompatibilitetsprinerpen, den adrig rent af bestridda valreformen m. m.; att ade sutnämningar, som man foråom företog nästan förstulet och i smyg, nu bedrifvas uppenbart och ait man tiliskapar grefvar, markiser vc sannolikt äfven hertigar. Om man missbrukar, förvrider eller förfalskar de bestående lagarna, söker skräma samhället med föregifna farhagor, gör den ena af Kamrarna till en stående politisk domstol, hemsöker pressen med oupphörliga för äljetser, företar godiyckliga utgallringar på ju ymins-listorna, eller om en koacition af privilegierade intressen tillåtes med våld störa knappt inleda underhandlingar, eller. om man för o-ärdiga hof fördomars skull stöter sig med en granne som Spanien, så är väl detta i sjelfva verket icke annat än en reaktion: Förs gäfves bar man för-ökt att rättfärdiga våldets excesser med oppasitioaspressens; men sjelfva den radikala pressen har ailtid och med all kraft uttalat sig emot kommiunisternes och egalitärernes anarkiska läror, äfvensom den konstitutionella polemiken med sin moderation ofta utskämt de ministeriella tidmngarra med deras skandalösa anfall på de aktvingsvärdeste personer. SPANTEN. Senatens session den 47 Januari erhöll något intresse derigenom, att Hr Marliani vidrörde Fransyska regeringens ovilja mot den Spanska, hvilken sednast ådagalagts genom historien med fir Salvandy, och yrkade på föreläggandet af de officiella dokumenterna rörande denna sak. Ministern, Hr Gorzales, svarade, att regeringen visserligen icke skydde ett sådant meddelande, men att han trodde, det man härtill kunde afvakta en lägligare tidpurkt. BTORBBITANNIEN. Vi finra i ett af de sednaste numrorne af Morning Chronicle några reflexioner öfver Tocquevitles nyligen meddelade tal i Fransyska Deputerade-kammaren, hvilka förtjena tagas ad notam, och dem vi derföre här nedanföre meddela: Hr Tcoequeville Löll ett filosofiskt tal i Deputerade-kammaren om adressen. Det var mycs ket djupsinnigt och mycket öfverflödigt. Landets beligenhet framställdes deri såsom beklagansvärd, icke blott i anseende tiil de anarkiska och upproriska försök, som hotade furstarnas lif och samhällets lug2:, utan ock i anseende till den fullkomliga likgiltighet, hvarmed den stora massan och majoriteten af nationen betraktade dem och andra händelser af samma slag. Mea hvarföre äro väl Fransmännen likgiltiga, då monarken eller hans regering anfalles. Helt enkelt derföre, att hvarken kovung eller regering ära afhållna, emedan löften blifvit gifna och icke hållna, och emedan förviltningen föres i en ar da af stränghet och räddhbigas injsgande, och icke med red!iga afsigter och LI:beralt. Hr Tocz