Aftonbladet – 7 februari 1842, sida 2

sällskap utför Drottninggatan, under stoj och skrik, ynbart öfverlastade och en af dem med skymfliga ;qvädinsord öfverföll en för honom okänd och fredigt förbigående handlande. Ett sådant uppförandel örtjenar omtalas till afskräckande för andra. De frågavarande unga herrarne skulle säkert ej vara yelåtna att få sina namn utsatta i tidningarna, lika itet som andra lika käcka herrar, hvilka stundom skymningen ofreda fruntimmer på gatan, medan le likväl emellanåt vilja passera för hyfsade, om ej sharmanta, i en sällskapskrets af familj och anförrandter. , MERRILL TTR STRIDEN MELLAN ENGLAND OCH CHINA. AF EN TYSK I CHINA. Uti Anugsburger Allg. Zeitung förekommer en atressant uppsats öfver denna strid, jemte en sort Öfversigt af orsakerna till densamma, förattad af en Hr Gutzlaff, tysk till nationen, som under 49 år uppehållit sig dels i China, dels i andra trakter af östra Asien, och gjort sig kän: ör sin litterära verksambet och sina forskninsar i Östra Asiens litteratur. Uppsatsen bar blifvit af författaren öfversänd i bref till professor Neumann i Mänchen, och lemnar åtskilliga bitjills obekanta underrättelser om det vidunderliga landets inrättningar. — Hvilken oerhörd mängd uf alldeles obekanta Chinesiska och Mandschuiska arbeten, skrifver han vid detta tillfälle, skulle jag icke vid Tschusans eröfring kunnat erhålla och öfversända, om icke soldaterna på barbariskt sätt hade sönderslitit tusendetals böcker, och om jag icke; sjelf af aktning för andras egendom funnit mig afhållen derifrån. Af den Chinesiska litteraturens skatter är ännu icke tiondedeien känd. För några dagar sedan eröfrades ett mohamedanskt tempel ej långt från Canton, der en mängd herrliga böcker funnos, hvilka säkert kastade ett stort ljus öfver Mohamedanismens i China dunkla historia. Morrison såg dessa verk, men hade ingen tid att låta bortföra dem, och sålunda blef måhända hela samlingen ett rof för lågorna eller af militären borttagen och förstörd. Men tålamod bloit: Peking skall hålla os: skedeslösa: jag skall lemna er underrättelse om våra litterära upptäckter i himlesonens bufvudstad., — — Efter alla lidna förluster,, fortfar Hr Gu!z!2ff i sitt bref, dateradt Macao den 20 Juni 41844, rustar regeringen i Canton på nytt, och det goda folket har till och med hitsändt en uppmaning att deitaga i striden. Detta är verkligen en utomordentlig blindhet; ty så snart blott Engelsmännen visa sig, löpa Chineser och Tartarer från valplatsen. De äro de tappraste soldater i verlden, så länge de icke höra några skolt; de skjuta vwväi sjelfva, men utan framgång. China synes gå en stor omhvälfning till: mötes. Tao-Kuang, allberrskaren, har förklarat, att han icke ämnar sluta någon fred; följderna af denna hårdnackenhet lära icke underlåta att visa sig för herrskarefamiljen. China måste antingen blifva ett annat Japan elier också öppna sina portar för främlingar. — Jag är nu sysselsatt med att utgifva en geografi på Chinesiska språket. Men min vistelse här blir endast kort, då jag heldre önskade erhålla en verkningskrets i de nordliga provinserna, Detta är en betydelsefull tid för östra Asien; händelser hopa sig på bvarandra. — — Upsatser som följer visar, att den kommit från ett ögonvittne, som personligen känner de här införda handlande individerna, så väl Chineser som Ebgelsmän. Den är af följande lydelse: Handeln med China var under de sista århundradena af största betydelse: Holländare, Engelsmän, Svenskar och Danskar täflade med hvarandra att draga den största fördel deraf. Britterna behöllo likväl fältet och de från dem bärstammande Amerikanerne intogo andra rummet. Under det att de förre i sin handel med Cbina, omsatte ett kapital af 40 millioner spanska piaster (export och import sammanslagne), besteg sig de sednares endast till 8 millioner. Chinesarnes vinst var dock onekligen den största, eburu de aldrig ville erkänna det. Icke allenast de arbetande klasserna, och isynnerbet teproducenterna, vunno genom den förökade Jifligheten i omsättningen, utan till och med de stora kapitalisterna begåfvo sig till Canton, för att med högre vinst kunna omsätta sina kapitaler. Sålunda träffade man der köpmän från de aflägsnaste trakter af Jandet, från Schan-Si, Schen-Si och Ssetschuen. Kuang-tong blef medelpunkten för den stora slöjdefliten och outtömliga rikedomar. Mandarinernas roflystnad, de kinesiska lagarnas inskränkthet och de mångfaldiga egenheterna i detta osiliga land, så väl som obestämdheten i förordningarna, de främmande folkens dels trotsiga och skymfande, dels skygga och eftergifvande uppförande. föranledde ständiga vexa