Aftonbladet – 4 februari 1842, sida 2

I — — — — — — — — — — I allmänhet har historien spridt föga ljus öfver de närmare omständigheterna af denna sammansvärjning, men Så mycket är dock visst, att korung Jakob hade, utom den öfverståndna förskräckelsen, ännu i en följd af år många ledsamheter och mycken förtret att utstå af den ofvan berättade händelsen, Hans fiender utspridde, att Jakob fattat ett outsläckligt hat till bröderne Ruthven, och derf:re med afsigt tillställt det blodiga uppträdet, för att bringa dem i förderf. Detta behöfver väl knappt vederläggas. Jakob var icke endast af naturen godsint, utan ock en afsvuren fiende till hvarje vålds. gerning. Han kunde ju icke utan rysning se en blottad klinga; hur skulle han då kunnat frivilligt och sjelfmant inlita sig i den största fara, utan att med sannolikhet kunna beräkna dess lyckliga utgång? — Och -likväl vägrade en del af presterskapet att anställa den förordnade t:cksägelsefesten öfver kungens räddning ur den hotande lifsfaran, och en medlem af detsamma, som af konungen erhöll: förebråelser för denna gensträlfvighet, sade: alt han måste väl tro, att den cmtalda händelsen tilldragit sig så, som man berättade, eftersom hans maj:t varit med och sett allt; men att han annars, Om han ock sett det med egna ögon, icke skulle hafva trott det. — Kung Jakob förargade sig mycket öfver denna hårdnackade tvifvelaktighet, som till och med missunnade honom äran af den öfverståndna faran. Nio år sednare spriddes dock något ljus öfver händelsen, och vi hafva vid framställningen följt dessa upplysningar. Hos en viss notarie Sport blefvo funna bref från den der Logom Restalrig, hvilken beskrifviis såsom bröderne Ruthvens medbrottsling, och som under tiden hade dött. 5om det syntes hade drottning Elisabeth i Engand, hvilken funnit Maria Stuarts tillfångataande så beqvämt, äfven varit med i spelet och tyrt hela planen efter sitt eget intresse. 1Lo