Aftonbladet – 2 februari 1842, sida 2

et med elevernas föräldrar och det allmänna bå-l: le juridiska och menniskoförståndets begrepp om l; det kontrakt. Hvad hade Hr Oxehufvud åtasit sig? Svar: att mot en viss öfverenskommen umma under tre års förlopp ansvara för ee-j vernas vård, underhåll och undervisning i sjö: nansyrket jeite andra studier. Hade han i letta kontrakt inryckt förbehållet om mer eller mindre gynnande handelskonjunkturer: och des;as inflytande på elevernas behandling? Svar: Nej! Således voro eleverna och handelsspekulationerna tvenne saker, hvilka ingenting hade med hvarandra att skaffa, och strängt taget, hade således kontraktet med elevernas föräldrar bordt fullgöras, eburu ofördelaktigt handeln än måtte slå ut. Men äfven då man lemnar billighetskänslan och deltagandet sina billiga fordringar obestridda och medgifver, att sådara missöden kunna inträffa, som gjorde det för den ena kontrahenten svårt att, utan ekonomisk ofärd, fullgöra kontraktet, och då han, följaktligen ifrån den juridiska. boxstafven måste vädja till andra partens mensklighet och undseende, så. återstår frågan: hade en sådan nödvärdighet inträffat? Härpå måste man svara ett bestämdt nej, och behöfves till bevis intet annat än just det ifrågavarande brefvet. Deri talas om de olyckor, fartyget mötte straxt efter sitt utlöpande. Hvari bestodo då de? Jo i en påsegling ifrån ett annat fartyg så att Hr: O. för briggens reparerande måste qvarligga i Lissabon i fyra månader! På fyra månader kan ett sådant fartyg, som briggen Oscar, utan särdeles ansträngning nybyggas. Det måste följaktligen äfven hafva varit några andra motiver än den oundgänogliga nödvändigheten som här qvarhöll Kapten Oxehufvud. Men handelsspekulationerna? . De sägas hafva varit särdeles klokt beräknade för att försälja den? medhafda lasten i Buenos Ayres, straxt efter Franska blockadens upphäfvande för n:mnda hamn.. Grundlösheten af detta skäl visar sig deraf, att fartyget afgick från Sverige kort före julen; då likväl freden emellan Frankrike och Buenos: Ayres var undertecknad den 34 Oktober. Om beräkningen således var utmärkt klök för kapten Oxehufvuds öfriga spekulationer, var den det åtminstone icke i vanlig handelsväg, ty. det var sannolikt, att närmare liggande: nationers fartyg, som förr måste få kunskap om freden, också förr skulle be;agna sig af konjunkturen. Om derföre det inträffade dröjsmålet äfven gjort någon afbräck i spekuationen, kunde den altdrig våra så stor, som brefvet Töregifver, hvilket ock bevisas af det gjorda medgifvandet, att en del af lasten blifvit försåld och sådant till priser, hvaröfver just ingen klagan yttras. Men det lidna hafveriets följder voro svåra och tvingande, säger Hr C: OC: Det i Lissabon erhållna arbetet var så miserabelt, att det till ingenting dugde. Såg då kapten Oxehufvud ej sjelf efter hurudant arbete han fick gjordt? Då är sådant hans fel. Förstod han det icke? Då är det åter hans fel, så mycket tadelvärdare hos en man, som åtagit sig ynglingars undervisning i sjömansyrket. Han kunde åtminstone icke klaga öfver bristande tid, då han härpå använde fyra månader. Men var det verkligen så dåligt? Fockmast och bogspröt behöfde aftacklas!: Är sådant då en sak af så stort omfång och betydenhet? Det stående godset (vanterna?) kunde aldrig göras styft, oaktadt ständiga ansättningar! Var då detta tågvirke icke af hampa, som allt annat? Och om det var af hampa, är det ej en vanlig företeelse, som träffar icke mindre än alla sjöfarande, att nytt tågvirke behöfver åter ansättas, i synnerhet när man far från en kall temperatur till en varm, under hvilken,som bekant är, alla tåg uttänja sig? Men när nu kapten -O. så välvanvändt sina i Lissabon tillbragtå fyra månader, att reparationen blef alldeles förfuskad,: ja, sådan, att det skulle varit lifsfara att dermed våga sig öfver till Europå, och såmedelst aflagt ett lysande prof på sin sjömanskunskap och sin. verksamhet, hvad gjorde han väl vid sin ;ankomst till Buenos Ayres? -Jo, han spekulerade först på en resa kring Kap Horn till Valparaiso, men fann detta för långt, emedan han dit hade omkring 400 Svenska mil och funderade i stället på en kortare, tur till Marseille; dit hän likväl hade 8 a 900 mil. Denna kunde likväl icke heller företagas utan lifsfara och derföre reste han sjelf till Montevideo. Huru väl han vårdat sine elever, som ej voro bekanta med ställningar och förhållanden (kapten Oxehufvuds enskilda planer och giftermålsförslag?) lärer oss brefvet som säger att en orolig rörelse uppstod bland eleverne, som voro missnöjde öfver den uteblifna resan kring Kap Horn, öfver de afstannade lektionerna 0. s. v. Denna oroliga rörelse tyckes — alltid att dömma efter brefvet — ha gifvit slag i saken, ty kapten O.,