Aftonbladet – 2 februari 1842, sida 2

om erhållit förnyade förmånliga anbud från res seringen i Buenos Ayres, om fartygets försäljning, antog det. Denna regering och dess marin måste således antingen icke förstå sig på far-tygs duglighet, eller måste uppgiften om det Portugisiska arbetets oduglighet och den förespeglade lifsfaran tåla någon afprutning; ty regeringen var så angelägen om handeln och hade så brådtom att taga det nyköpta godset i besittning, att eleverne ingenting visste om hela sqken, förr än de helt oförmodadt fingo befallning ati lemna fartyget. s Kapten O., som en försigtig general, eller rättare amiral, ansåg icke lämpligt att vara tillstädes vid köpets realiserande, emedan han, som brefvet säger, cfann sig uttröttad af. alla dessa svårigheter, — förmodligen svårigheten att hafva uppgjort en fördelaktig handel och att hafva. ingått ett, som vi vilja hoppas, lyckligt och rikt äktenskap. När han således sjelf fäste sig i hymens bojor och fartyget: blifvit fäst i en frömmande regerings tjenst — hvari han, som ryktet sagt, äfven skall hafva ingålt — icke kunde eller ville fortsätta expeditionen ech elevernas undervisning, hade det väl åtminstone varit i sin ordning, att han låtit sådant ske af någon annan dertill behörigen qualificerad person under hans ansvar för kostnaderna. Sådant skulle imedlertid hafva medfört besvär och äfventyr, och kapten O. ville ej mer vidkännas nagot. .sådant, hvarföre: han tog det partiet, att, både eleverne och deras målsmän oåtspörde, helt enkelt göra sig af med dem och skicka dem hem. Det. försäkras, att intet, har blifvit lemnadtur sigte för att göra hemfärden för eleverne så lärorik som möjligt,, och man får ej neka att brefskrifvaren deri har alldeles rätt: först och främst hafva de samlat en ganska lärorik erfårenhet huru ett helt år behöfver åtgå för att ifrån Sverge komma till Buenos Ayres, en tur som eljest brukar upptaga i medeltal 3 månader, huru man ligger i Lissabon i fyra månader för att reparera en skåda, som efter alt sarnolikhet hordt kunnat ske på hälften af denna tid, huru man, i trots af. gilna förbindelser, icke far. dit man lofvat, icke besörjer den undervisbing, hvartill man utfäst sig och slutliged, när man finner tillfället gyonarde, utan alla omsvep bryter alla: sina förbindelser och. kastar ifrån sig-et börda, hvaraf man besväras samt att man gör allt detta, emedan de värnlöse, Hvilkas andre fader. och vårdare man lofvat vara, icke på stället har någon som kan tillbålla kontrahenten att uppfylla sina skyldigheter. Lärorik kan visserligen denna erfarenhet vara; men det får ej nekas att den är mindre behaglig. ) Kapten Oxehufvuds s. k. instruktion för Löjt nant Skogman är också ett i sitt slag icke mindre lärorikt dokument. Sedan kapten O. uns derlåtit att, på det fartyg han sjelf förde, besörja elevernes undervisning medan de lågo stilla I hamnarna, anbefalier han Löjtnant S. att -fortsätta denna undervisning på det främmande far: tyg, der de voro inäekorderade som passagerare och medan detta var under segel. Vidare talar han om huru: deras nöjen och behofver skulle anskaffas på hans bekostnad, då han likväl straxt derefter säger, att allt detta skulle afdragas från den betalning elevernas föräldrar till honom längesedan erlagt, hvarjemte han; för satt öka ironien, föreskrifver, att den sjömansklädning, hvarmed de på hans (elevernes föräldrars) bekostnad. i London. skulle förses, ej af dem fick brukas förr än de anländt till Sverige, d. v. s. just när deras sjömansegenskap upphört! ; Kapten Oxehufvuds förfarande med sina elever är visserligen en enskild handling, som det tillhör målsegarne ensame att åtala; men genom de förhållanden, hvarunder handlingen begåtts. och de:individers ålder och belägenhet; som för den varit föremål, har den på sitt sätt antagit egenskapen afoffentlig. Af -sådant skäl hafva vi trött den förtjena någon närmare upplysning. Härtill kommer kapten 0O:s egen personlighet. Han förstod här en tid att förskaffa sig en icke ringa reputation genom sitt onekliga nit för inrättningen af Sjömanshemmet och för lossande: af åtskilliga band, som författningarna lägga på sjöfarten, och ådagalade verkligen att han är en man med drift och hufvud: Vi tillstå att äfven: vi intogos häraf till hans förmån, oaktadt vi från andra håll hörde åtskilliga betänkligheter, huruvida han icke innan kort skulle gifva dementi deråt: betänkligheter grundade derpå, att medan han varit befälhafvare På enskilda fartyg, tvänne af hans besättningar gjort uppror mot honom, samt att han på ett kronan tillhörigt ångfartyg tvang en lots att om natteh gå genom ett osäkert farvatten och förlorade fartygets lösköl utan att märka eller gifva akt derpå. Det blir nu svårt för honom att rehabilitera sig-senn Öch inst af dat. 4