Aftonbladet – 15 januari 1842, sida 1

Set JE 92 vjd Röda Slussgatan. ANNONSER emotlagas I 16 tet, och i synnerhet på en bältre regler ing af tullarne inne i landet. — Äfven i afseende på kopparmyntet, hvilket nu fallit nära 24 procent, synes en genomgripande åtgärd nära förhanden. I affårerne råder, såsom man lätt kan förestä!la sig, ännu msec ken stiilbet. — Förtroende för den nuvarande regeringen kan endast småningom icGona sig, och många våldsamt störda förhållanden blott eterhand återkomma i sin vanliga ordning. Askaffandet af den förhöjda accisen är ännu en alltför ny åtgärd, för ait redan kunna visa sina välgörande följder. SERNER nn DET NÄRVARANDE SAMHÄLLSTILLSTÅNDET I ÅTSKILLIGA EUROPEISKA STATER. FRANZ RIKE. (Forts. från Osndagsbl.) Algiers angelägenheter hafva gått framåt på ett för Frankrike ganska tilliredsställande sätt; för kolonien finnes ingen säkerhet förr än den der stående armeen kan hålla sig en längre tid äfven utan tillförsel från Frankrike. Att komma derhän, utgör föremålet för regeringens bemödanden och hafva hittills krövts med framgång. Abd-el-Kader, hvars storhet var ett verk af fransmännens felsteg, är pu kanhäsda icke långt från sitt fall. Provinsen Constantineb är luga; i provinsen Titeri gör man från Algier ströftåg att proviantera Medeah och Miliana utan att möta några särdeles hinder. Snart skola kanhända dessa platser kunna hålla sig sjelfva, ty de flitige soldaterne hafva odiat marken ruadtomkring, utan att fienden förmåt: hindra det. Abd-el-Kader tyckes i det närmaste hafva öfvergifvit denna provins som endast tillföll honom genom Fransmännens frikostighet vid Tafna-traktaten, sedan man ifrån nedra Schetf angripit honom i sjelfva sätet för hans makt, i Tekedemt och Mascara. Fransmunnens hållaing mot Abd-el-Kader före år 4859, segern vid Macta och flera fördelar, som han vunnit före freden vid Tafna, gåfvo honom en sådan öfvervigt på folkets sinne, och den lagskipning han genom sina Machsenstammar lät utöfva öfver de andre Araberne, var så skysdsam att, äfven efter fransmännens segerrika tig mot Medeah och Miliana, år 41840, icke en enda stam afföli från honom. Först då dessa orter i trots af alia Ewmirens ansträngningar föllo i fransmännens händer och expeditionen mot Tekedemt och Maskara, Emirens egentliga hemland, förlidet år var lyckligt utförd, nu först skedde ett partiet affall hos en stam vid Scheliffs mynning, Medschehererne, hvilka, oberäknade Emirens utpressningar, voro förbittrade öfver förbudet mot varutförseln till franska marknaden. Detta var den första sten som lossnade i byggnaden a! Abd-el-Kaders makt, och han kände tydligt ati de öfriga sedermera skulle ramla. Ian uppträdde nu sjelf på skådeplatsen för att hindra zffalet, men förgäfves; han måste tvärtom bli vittne dertill utan att kunna förebygga det. Följderna visade sig snart under hböstfälttåget. För att förstå detta, måste man känna Machsernas inrättning, hvilken härstammar från Turkarnes tid. Nigra med de Tuarkiske befålhafvarena närmare förbundna stammar, betalte sin tribut med krigstjenst, hvilken i synnerhet bestod i skatternas indrifvande, ty dessa måste för det mesta med väpnad hand uppbäras af stammarne. Detta system att privilegiera enskildta stammar på de öfrigas bekostnad, följde äfven Abd-el-Kader och hufvudstammen bland hans Machser var naturligtvis den från hvilken han sjelf härstammade, Fasc! ems, som är hemma i trakten kring Maskara. Den ö Oxttober uppbröto Buseaud och Lamoriciere till sistnämnde ställe för att förse det med lifsmedel och den 47 tågade den förre till Abd-el-Kaders sista, ännu ointagna, fäste, Ssida, fyra dagsmageher sydost från Maskara; stället var redan utrymdt och de af kristne öfverlöpare på ruinerna af en gammal Romersk koloni anlaggda murarne, förstördes. sida ligger i landet Jakubia eller Agubia hvars innevånare endast skola sluta sig till Abd-el-Kader, för att icke gifva de andra det förderfliga exemplet af likgiltighet vid striden mot de kristne. Anda hit skola till och med Turkarne aldrig hafva framträngt. Ssailas förstöring verkade som eit trollsiag på den omgifvande nejden; det