Aftonbladet – 11 januari 1842, sida 3

aNär presenterades han?, frågade Evenson. Vid sin ankomst till England.x Jo, jo, jag trodde det, mumlade radikalen; omen har ni någonsin hört, att sådant der folk blir presenteradt, då de resa sin vägigen? Nej, le äro minsann för kloka till det. Så vida icke någon persvaderar dem genom en invitation, sade m:r Bloss, som nu med svag öst blandade sig i samtalet. Men i ala fa!ly, sade Wisbottle, undvikande rågan, ser en hofstat någonting ut. Och har ni aldrig fallit på den tankenr, fråsade radikalen, som aldrig kunde hålla sig — har ni aldrig fallit på den tanken, att det är Ni, som måste betala för dessa samhällets lyxärtiklar?, Den tanken har visserligen fallit mig in, ade Wisbott!e, som ansåg detta svar vara temigen slående; 1en har fallit mig in, och jag bealar för dem med nöje Gadt, och den tanken har äfven fallit mig inx, svarade Jubhn Evenson, och jag är alldeles icke böjd att betala för dem. Ty hvarföre skulle jag det? — Jag säger hvarfören, fortfor vår poliikus, läggande ned tidningen och slående med knytnäfven i bordet. Der äro två stora principar — befalil En kopp thå, om du vill vara så god, mir bästa, afbröt Tibbs, Och bevilja —. Får jag besvära er med att räcka m:r Tibbs den här koppenl; sade m:rs Tibbs, afbrytande argumentet och mot sin förmodan upplysande det. Tråden af talarens framställning var afklippt. ffan drack ur sitt the och återtog sin tidning. Om det blir vackert väder i dag,, sade mir Aifred Tomkins, tilltalande sällskapet i allmänbet, därnar jag rida till Richmond och gå tillbaks med ångbåten. Det finnes en mängd vackra skuggparitier på Themsen, kontrasten emellan den blå himmelen och det gula vattnet är ofta underskön. M:r Wisbottle gnolade: Kora vimplande skepp, kom att vagga.n Vi hafva några sköna ångbåtar i Irland, sade VY Bieary. Ja vissty, sade m:rs Bloss, förtjust öfver att fiona ett ämne bragt å bane, hvaruti hon kunde deltaga.