Aftonbladet – 11 januari 1842, sida 2

onungavis, förstöra en ansenlig hop penningar m året. Under det man på detta sätt funderar på att öra den rike ännu rikare, tilltager nöden och ndet bland fabriksarbetarne på ett förfärlig! t. Det är isyonerhet sidenväfvarne, som skola ida af bristande arbete. Bland de lägre klasserne i hufvudstaden skall äfven nöden framstå mera bemärkbar än vanligt. UNGERN. Riksdags-deputationen i Pesth har, i en af sina sednaste sammankomster, beslutit, att ur Ungerska lagboken ufplåna dödsstroffet. Men gör sig sod förhoppning, att regeringen skall bekräfta beslutet. Med enhällig röst bar samma deputation äfven afskaffat prygelstraffet. (Jemför Adelns och Presteståndets veta i en dylik fråga bärstådes vid sista riksdag, hvarigenom en föres!sgen inskränkning i prygelstraffet afslogs; samt den celebra prygelboken, författad af en bland de gamle rådgifvarne.) ORIENTEN. Från Alexandria berättas under d. 40 Dec., att Mehemed Ali nu änteligen låtit kungöra handelstraktaten emellan Turkiet och de fleste Europeiska makterne, och lofvat att beforda den till verkställighet inom de länder han styrer. Monopolierne skola afskaffas, och endast nigra saker af mindre vigt återstå att ordna, hvilket skulle ske då vice konungen återkom från öfra Egypten. Allt reducerar sig, såsom man ser, till goda löften; men Mehemed Ali har så ofta lemnat dylika ouppfyllda, att man ej så noga kan veta huru det kommer att gå med dessa. Nationalgardet i Alexandria och Kairo bade blifvit upplöst, till stor glädje för invånarne, som voro hjertligt ledsna åt att nödgas leka soldat, för hvilket de skola sakna alla anlag. I Konstantinopel gick rykte om en emellan Ryssarne och Tscherkesserne förefallen drabbning men uppgifterne om förloppet varierade. Enligt en version skulle Ryssarne hafva segrat, enlig! en annan Tscherkesserne. Deremot hade Ryssarne med säkerhet fått stryk af insurgenterna i Daghistan och,såsom det upp: gafs, emot dem förlorat 1800 man. FÖRENTA STATERNA. Stora juryn i Philadelphia hår beslutit, at! ställa förre presidenten i Förenta Staternas bank den bekante Nicolas Biddle, under tilltal inföj domstol, för det han 4836 skall hafva bedragi banken på 400,000 dollars, och 1840 giort et! falskt bokslut, för att dölja detta tilltag. Vidare är han anklagad för flera andra malversationer och jemte honom äfven åtskilliga andra perso ner, bland hvilka äfven agenten Jauden, som ni. gon tid vistades i London såsom bankens ombud