Aftonbladet – 5 januari 1842, sida 1

Article Image
här ofvan antydt vara nödvändiga för emigranten. I New York ackorderar man med ett transportationskompani. Vi begagnade oss sfett (dess adresskort bar jag nu förlorat), för hvilket Hrr Mark och Turner äro agenter. Deras kontor är, så mycket minnes jag likväl, i hörnet af Greenwicbs och Libertystreets. Vi betalade här för hela resan, beräknad till Chicago, 42 dollars person. Härvid bör dock den försigtighet brukas, att man låter agenten qvittera den summa, han motiagit för ens fortskaffning, i böckerna hos någon pilitlig köpman, till hvilken man tagit treditif eller står i något slags relation. Utan deuna försigtighet hade vi troligen i Buffilo ej utan ny afgift kunnat fortsätta resan. För ofvannämnde afgift reste vi på ångbåtens förnämsta plats de 462 milen till Albany och betalade dessutom 3 doliars i öfvervigt för saker. Derifrån vidare, medelst kanalbåt, till Buffalo, och betalade här 20 dollar i öfvervigt. Derifrån med ångbåt till Milwaukee och betalade intet för öfvervigt. Kanske var dock orsaken härtill den skyndsamhet, hvarmed vi här transparterade våra effekter från bord. Det är att anmärka, att vi mellan Buffalo och Milwaukee icke hade den bästa platsen, utan logerade i Stetrage cabin, der vi dock. hade egne sängrum och ingalunda vore utsatta för vind och köld. Mellertid kommo vi såiunda 5 personer från New York till Milwaukee för tillsammans en summa af 83 dollars, medförande en packning af något öfver 2,500 engl. sk.pd. Kostnadsfritt får en hvar ej medföra mer än 100 sk.pd på ångbåtarne och 50 på kanallinien. Jag vill nu till och med antaga; att hvarje emigrant för transporten af de saker ban hemifrån medförer, kan komma att betala 30 dollars, så blifva dock desse förnödenheter honom vida billigare, än om han här i vestern skulle uppköpa desamma. Med linne, gångoch sängkläder samt skodon, bör han vara väl utrustad. För balfsulning af ett par stöflar har en af oss betalat 4 riksdaler riksgälds. Kunde ock något af de vanligaste möbler medfölja en emigrant, som är van vid litet mer beqvämlighet än Farmer Logghuset kan erbjuda, så vore det ej utan sin nytta. Den aldra simplaste stol, som i Sverige möjligen kostar 4: 24, får man här be tala med 4 Dollar; en högst enkel byrå med 18. Jag råder derföre, tvertemot mången annan, emigranten att medtaga så mycket han möjligen kan af husgeråd och effekter, synnerligast det af jern. Förutsättande, att han ej belastar sig med något onyttigt bagage, kan jag försäkra, att han härvid ovilkorligen skulle finna sin fördel; så vida han nemligen ej kommer att taga vägen genom Philadelfia och Pittsburg, der jag bar anledning förmoda, att transporten på jernvägarne blifver vida dyrare, än på den väg. vi färdats. Men om jag uppmanar emigranten att taga med sig diverse förnödenheter för eget behof; så afråder jag honom deremot högeligen, att mediöra några varor till försäljning. Den svenska emigrant-föreningens skrift, .som detta år utkom i bokhandeln, innehåller, utom många andra oriktiga uppgifter, äfven den, att emigranten borde till afsalu medtaga åtskilliga gevär, klockor, pipor ete. Jag vågar på grundade skäl påstå, att vinsten härvid blefve ringa, om ej ingen. Gevär fås här för nästan lika godt pris som i Sverge, och äro dessutom arbetade i en elegant och smakfull stil, hvarmed våra jemförelsevis stå långt efter. Här och icke annorstädes bör jigaren upphandla sin bössa. Klockor betala sig ej; och sjöskumspipor bar jag ännu ej här sett någon menniska begagna. Synnerligast om emigranten är okunnig i Engelska språket, skall han snart finna, att han får sälja alit till ligt, och köpa allt till högt pris. Denna uppgift torde vid första påseende förefalla litet besynnerlig; men sanningen deraf kan beviltnas af flera, än af mig. Det enda jag för närvarande vet vara till någon vinst för emigranten att hitiöra till försäljning, är blodiglar och pelsverk. Han kan för 8 riksbankdaler stycket uppköpa några fårskinspetsar i Helsingör, och han skall här i vestern kunna försälja dem för minst 40 dollars, således em vinst af 24 Rdr på bvarje pels. För öfrigt afråder jag helt och bål

5 januari 1842, sida 1

Thumbnail