Aftonbladet – 30 december 1841, sida 3

djicke förstodo detta helt nya och ovanliga effektmoment, trodde sig genom hyssjningar böra hindra -Ide presumtiva störarpe af den tragiska andakten, i d utförandet af deras serenader, hvilket föranledde många löjliga episoder och visserligen gjorde, att it hvarken skådespelarne eller publiken förmådde hålla t sig i den af författaren åsyftade sinnesstämning. Då , pu dessa körer likväl äro oundgängligen nödiga för att försäkra stycket om framgång, hade man sett t sig tvungen att genom polisbetjeningens och vakts inlåtande i salongen, förebygga de förra störande s ropen. Men då på sådant sätt många platser blef. vo intagna, som eljest betaltes, så attinkomsten icke betäckte kostnaden, skall man hafva beslutat, att icke flere gånger gifva detta stycke för en publik, ;som icke vore mogen derför. Det skulle likvälupptagas till uppförande af en mindre teatertrupp derstädes. ; I OOKENNTSNENNNRAE I SEX DAGAR I CANTON. 1 (Forts. från Tisdagsbl.) I Då jag klockan 6 om margonen vaknade, blef jag öfverraskad att icke mer förspörja någon rö;lreise, ty jag förmodade att vi ännu måste vara t under segel. Ett doft buller träffade likväl mitt öra; jag uppsteg på fördäck för att se hvar vi voro och fännatt vi redan kastat ankar vid Canton. Mun och ögon uppspärrades af förvåning, ljag vände mig till höger och venster och fun;derade efter om jag var rätt vaken, ty hvad jag flskådade omkring mig hade ingenting der rin-jgaste hkhet med våra Europeiska företeelser toch föreställningar. Vi befunno oss midt i floIdens strömfåra. Till böger och venster trängdes i täta rader skeppen, hvilka här tjena till Iboningar, värdshusfartyg, lustfartyg af alia slag, Itillhörige mandariner. eiler rike privatpersoner, Jeeh ändtligen blomsterbåtar, dessa så fint målade, så konstrikt arbetade, så skönt förgyllda och så propert hållna nöjenas tempel, efter hvilI kas raffinerade njutningar det europeiska ögat fåifängt lystnar, emedan de ensamt äro Chinesen förbehållna. ; I de trånga kanalerna, som företräda gatornas ställe, mellan de otaliga skeppsraderna, hvimlade det af hundradelals Tankas, — så benämnes dessa lätta, korta, breda och runda roddarbåtar, i aktern betäckta med ett litet bhalmtält i tvenne afdelningar, hvaraf den ena är för passagerare och den andra för skepparnes familjer. Dessa föra sina bräckliga farkoster, midt ibland de fram och åter passerande kahnerna, trots den starka strömmen och utan att frukta att kantra i dessa opålitliga vattenvirflar, hvarest dessutom, i följd af en den mest förvånande fördom, ingen söker rädda en drunknande. Endast om ett barn, under det modren för rodret, faller i vattnet, hvilket ofta förekogamer, uppfiskas det genast; ty alla barn på båtarna bära en ihålig kalebass, fästad vid halsen, hvilken, om de falla i vattnet, hindra dem ifrån att sjunka, och då den, likt en boj, alltld är öfver vattnet, tillika utvisar stället der de ligga. Två, tre af dessa Tankas trängde sig omkring vår goelette, och deras qvinliga besättning använde all sin älskvärdhet mot Hr Durand, för att få transportera oss i land; men Hr Durand var obeveklig, emedan han väntade en ännu yngre och vackrare skepperska, som han redan kände; och dock voro de som omgåfvo oss alls icke fula, med sitt svarta glänsande, väl kammade hår, som man icke kan begripa genom hvilket konststycke det lyckats dem att bak i bufvudet förena denna bekanta, konstfula, knut som vanligen sammanhålles genom en på ett eget sätt fästad kam af sköldpadd eller porslin. Jag kastade knappt en blick på de ståtliga byggnaderna för europeiska faktorierna, som stolt böjde sig med sina hvita pelare och sina mnationers flaggor svajande högt öfver de största skeppen; men nyfikenheten var helt och hållet upptagen af den kinesiska staden, och jag brydde mig föga om hvad som erinrade om Europa. Ifrigt följde mina blickar dessa stora, sköna fartyg, hvilka gledo fram och tillbaka på den ma-l. jestätiska floden, sirade med förgylda jalusier och ett elegant tak, öfver hvilket en lång stång med papperslanternor, glänsande vimplar och små fanor af eget slag utvisade att egaren vari en mandarin. Helt nära intill oss sysselsatte sig innebyggarne på de första raderna af de vid stranden liggande skeppen i all trankslit medilsinå morgongöromål; somliga spolade vatten öfver ; läcket för att tvättade hela det simmande huset ; undra ropade med bög röst på barberaren, hvilcen rodde i en Tanka fram och åter mellan skeppen och klingade med sin sax för att derAn nn RA AK Sr bn ar er Mg a rn