Aftonbladet – 22 december 1841, sida 1

rättegångens slut, ersätta honom med Hr Plougoulm, men emot hvars återanställande i tjenst sigillbevararen opponerar sig. Ryktena om Hr Lamartines kandidatur tili kammarens presidentsplats fortfara att vara motsägande. Man anmärker, att han haft en konferens med Hr Molå. Lika obestämda och motsägande äro berättelserna om den ståndpunkt, hvarpå underhandlingarne med Belgien befinna sig. Ministeren säges frukta att, igenom alltför mycken eftergift för de Belgiska fordringarne, hvilken kunde vara ganska nyttig för konung Leopold, möjligtvis äfventyra sin egen existens. Commerce berättar, att regeringen skall vara betänkt på anläggandet af en fästning inom hufvudstaden, under namn af militär-arsenal, hvilken skulle hålla garnisonen dess nödvändiga ammunition och previant tillhanda, i händelse af invånarnes insurrektion, ech att man skall vara fulikomligt ense om saken, men endast villrådig om lokalen. En ny Bonapartistisk tidning, under titel: la Nation, tros komma att utgifvas nästa år. Man armärker, att Hrr Chateaubriand och Beranger gjort ett besök hes Hr Lamennais i S:t Pelagie. Denne har snart utstått den fängelsetid af ett år, hvartill han var dömd. I Toulon arbetas flitigt på den Levantiska eskaderns förstärkning. Den skall stå under amiral Lasusses befäl och utgöra 6 liaieskepp, 4 fregatt, 2 korvetter, 3 briggar och 4 ångfartyg. General Bugeaud har, såsom alla föregående genaralguvernörer i Algier, hemskickat till Frankrike ståtliga rapporter om vunna segrar öfver Abd-el-Kader. Detta hindrar imedlertid icke denne öknens son, att på det mest kännbara sält stå i vägen för de Franska kolonisationsplanerna i Afrika, genom den ständiga oro, hvari hans, om än någon gång slagna, likväl alltid på nytt rekryterade, skaror hålla de stackars kolonisterne. Huru föga de framgångar, Bugeaud kan hafva vunnit, i det hela betyda, och hvilken graf Algier är för Frankikes raska krigare och för detta lands skatter, derom får man en id genom nedanstående målning af ställningen i Algier, meddelad i ett bref från Paris af d. 4 dennes: Man får icke göra sig någon illusion öfver vårt läge i Algier, och öfver resultaterne af general Bugeauds sista fälttåg. Dessa resultater äre så godt som inga. Abd-el-Kaders makt blef icke skakad, och man kan säga, att den är starkare än någonsin. Denne af oss så ringa aktade anförare visar sig i sjelfva verket, genom klokhet, ståndaktighet och skicklighet, öfverlägsen de generaler, som vi ställt emot henom. Så ofantliga än våra uppoffriagar äro i manskap och penningar, så ofta vi än förstöra fiendens fasta platser eller besätta dem, så ofta vi än genomströfva och förhbärja landet, uppbränna skördarne och plundra silos, så måste vi dock alltid till slut vända cm, och draga oss in i våra fasta platser, och Abd el Kader, som helt trankilt låter oss trötta ut ess i onyttiga sträfvanden, förblifver till slut herre öfver landet. Hans lilla armå, som blir allt bättre och bättre organiserad, uppnår på ett beuadransvärdt sätt sitt föresatta ändamål, att abservera oss, göra oss förtret, hilla oss qvar i våra fasta platser, och alt tillintetgöra resultatet af alla våra expeditioner, utan att någonsin inlåta sig i någon afgörande träffaing. Vårt kavalleri är nästan helt oeh hållet förstördt: i de båda provinserna Algier och Oran finnas knagpt 300 hästar, som kunna skickas i fält. TIsynmnerhet är det previanteringskolonnerna, som förstört kavalleriet; ty hvarje häst måste, förutan sin ryttare, bära 100 å 150 mörker säd eller bröd. Då denna börda var illa fördelad, så firgo hästarne sår deraf. Fatigerna, bristen på skötsel och det dåliga fodret fulländade deras förderf. Yterligere är att märka, att vi vid dessa expeditioner förlora 90 gånger mera folk och hästar genom sjukdomar och strapaser, än gexzom fiendeas kuler. Värt infanteri har äfven lidit ganska mycket i det sista fälttåget; detta vapen är dessutom mycket spridt, emedan vi hålla ieke mindre än 22 militär-poster besatta. Vi kafvra 6200 sjaka i hospitalerne — de så kallade hospitalerne. Af de 80,009 man, som i sista fälttåget utgjorde Afrikanska armeen, skulle man för närvarande knappast kurna sammazbringa en expedition af 5 å 6000 man. Gemeral Bageaud har begärt en förstärkning af 20,000 mar. Koloniseringen vill icke lyckas, och Arabersamspråka med denna hederliga, fast något kärfva neh handdrves orannasvinna Vi minnas ai å nnga.