Aftonbladet – 18 december 1841, sida 2

oligå-tMethoden, ren uta att förut var tilllräckligt pröfvadt, huruvida den passade för vårt land och vårt klimat, samt utan tillräcklig tillsyn på utförandet, hvarjemte ett förslag gjordes att ordna förhållandet, husegarne emellan, på billigare vilkor. Då likväl detta förslag, som röjde god vilja, men ingenting mer, mötte något motstånd; och då varande Ofverståthållaren, friherre Sprengtporter, som låtit afgifva det, kort derefter lemnade sin befattning, afstannade hela saIken. Den person, som infört den Tyska gatuläggnings-msethoden, lärer hafva tröttnat vid de trekasserier, hvarför han såg sig utsatt, och öfvergaf arbetets ledning. Af de inkallade Tyskarne lärer blott en vara qvar, och de Svenske gatläggare, som antagit methoden — och hvilka, i förbigående sagdt, just icke tyckas vara kärnan af hufvudstadens arbetsklass — begsgna den temligen på fri hand, så att den isitt nuvarande skick ej kan sägas vara mycket bättre än den gamla. Den som seit Berlin kan ej undgå anmärka, att naturförhållandena der icke äro desamma som i Stockholm. Hela etaden ligger snart sagdt i em sandöken. Jordmånen är således öfverallt sand och, eheru på ömse sidor om Spree-foden, likväl så jemm, att knappt någon sluttning, än mindre någon betydligare backe, finnes i hela staden, Den äläre delen, eHer den s. k. Königstadt, har visserligen smala och krokiga gator, likväl ej sådåna till samma grad som den egentliga staden i Stockholm, utan ungefär som Klaratrakten härstädes; men den nyare har dem två ä tre gånger så breda som äfven de bredaste i Stockbolm, så att de öfverallt kanna vara försedda med trottoirer, skiljda från den egeatliga gatan genom djupa rännstenar, hvilkas täta rengörande visserligen är fördelgäitigt för de gåendes fotlbeklädnad, men icke så för deras luktorgarer. I den nyare delen af staden torde icke finnas någon trumma öfver gatan och i den gamla licke heller mårga, hvarföre de, som finnas, äro tätta ant vårda och underhåNa, emedan vintern Berlin icke är så långvarig: och källossningen ej. så svår som i Stockholm. Af allt detta är klart, att methogen, använd här, behöfver något modifierax Sådant har men Hrväl för sent insett, och derföre varit nödsakad att åter upprifra de trätrumpreor, som för tre å fyra år sedar anlades, så att den åkande nu skakas i de djupa och täta ränmstenarne likasom förut, med undantag af Skeppsbron, hvars bredd tillåtit ett någorlunda användande af der i Berlin följde metheden. Troligen skulle dock ett på vetenskapliga grumder bygdt och allmänneligen tillämpadt gatläggningsssstem, red beräkning af dersvenska jordminer och klimatet äfven i Stockholm varr möjiigt.. men kommer förmodligen att endast tillhöraönskningarnas område, så länge hufvud staden ieke eger en förstämdigt ordnad, alla dess ekonorniska angelägenheter omfattande, municipalstyreise. En sådan är väl ej att vänta förr än allt annat blir annorlunda, d v. s. reformernas tid en gång-är inne. För närvarandsa tllgår pä följande sätt: Stadsiogeniören, hvilken har sig. ålagdt att vaka öfrer gatornas: underhållande i brukbart stånd, har äfven åtagit sig befattningen med sjelfva arbetet, sålunda förenande pligt med egen fördek. Fan utser de gator eller stycken af sådana, hvilka han finner behöfliga. till omläggning, ochanmäler sådant i Byggnings-kollegium. Detta låter-nu uppkalla husägarena, hvilka summariskt tillsägas att; vid 240 Rdr Bko vite inom någon viss tid, stunder blott inom några få veckor, låta. omlägga sin gata. Här bjelper inga invändningar. . Husägaren vänder sig nu till stadsingersören, som har den godheten att öfvertsga arbetet met ett pris af F Rår 8 sk. banko qvadratfamnen, aock utam att ansvara för dess bestånd längre än i tre. år, hvarefter han, enligt sitt tjensteåliggande, sjelf -besigtigar dot och attesterar dess. goda beskaffenhet. Vi viija ej påstå att beräkning på enskild :virst ingår i denna tjenstemans förfarande; men hvar och on måste medgifva, att den tredubbla egenskapen af anklagare, af besigtningsman, således domare, och sjelf verkställare af arbetet, följaktligen den som hear. nytta af att det sker, nytta af att det ej för strängt granskas och slutligen nytta af att det efter tre års förlopp åter kan anses. vara i behof af att förnyas, att, säga vi, denna förening af stridiga egenskaper och intressen åtminstone är ganska egen. Med: någon månhet em lapparancerna synes det, som om det snarare borde vara denae embetsman alldeles förbjudet, att sjelf öfvertaga sådana entreprenader Afven linser hvar och en, att er. husägare meå ett li tet hus af ringa värde, men en vidlyftig gata Iden han hvart tredje år skulle nödgas omlägga Mätt kan bli ruinerad. ltunda å illa hära till att jag det fick nå min 31