Aftonbladet – 17 december 1841, sida 3

der sin häfd, saknar för dem all åuktoritet. Dessa böra erinra sig, att Fredrik II och Henrik VII i skråväsendet skådade ett farligt demokratiskt element och bemödade sig att genom -riksakter undertrycka det; att under skrånas rasande kamp mot den bestående ordningen i Braunschweig 1220, 40 åldermän hängdes, och i Magdeburg 1304 äfven så många brändes; att staden Rothenburg vid Tauber, under en dylik strid 4451 nästan alldeles ödelades; att Majländska adeln nedgjorde nästan hela skaran af de beryktade Lanzonerna; att slägterna i Speyer och annorstädes undertrycktes, att alla fria yrken tvungos att ställa sig under handtverkarne; att dessa före ech under den Bäjerske Ludvigs tid, är genom fördrag, än genom list, än genom öppen fejd sökte att sätta sig i besittning af städernas styrelse ech fördrifya de dertill förut berättigade, såsom detta skedde i Goslar 1290. i Speyer 1304, i Strasburg ech Maintz 1322, i Hagenau 1324, i Zurich 4596, i Stendal 4343, i Augsburg 1368, i Köln 14570. Och dem, som tyckte att dessa händelser äro alltför mycket aflägsna. fråga vi, om de hafva glömt de under 48:de seklet förefallande gesälls-sammansvärjningarne, som medfördo så blodiga ech beklagansvärda uppträden, eller om till äfventyrs i England, der skråna ännu bestå och till och med tillsäita stadstjonster, upprer bland arbetarne äro något ovanligt, eller om det är så längesedan väfrarne i Leeds under hån och hotelser erbjödo parlamentet sina tänder till köps, emedan de hade intet att bita uti, eller om historien glömt att nämna, att och hvarföre Ludvig XVI i Februari 1776, då konungamakten ännu stod i blomma och Franska folket ännu hade rykte för sin fasta ro på konungen, nödgades upphäfva skråna, ehuru parlamentet vägrade att inregistrera det.p o— Chateubriand och Beranger hafva nyligen aflagt ett besök hos abbå de Lamennais. — Det har ofta blifvtt anmärkt, att för det närvarande systemet i Frankrike en adel är synnerligt väl passande, samt att regeringen, genom kreerandet af grefrar och baroner, gör allt hvad den förmår, för att åtminstone i detta afseende återföra den gamla goda tiden,. Såsom ett grundligt steg härtill, föreslår den legetimistiska Gazette de France inräitendet af ett College archtologique et heraldique de France,, som undersöker adelstitlar och diplomer, samt deröfver lemnar attester. — Hans bäyerska majestät har i ett bref låtit vetenskapsakademien i Minchen veta, att akademien icke mer kommer att äga befattning med valet af akademiens ordförande, utan att H. M. hädanefter täckes i nåder sjelf och omedel!barligen utnämna icke blott akademiens ordförande utan äfven 6 ledamöter på hvarje klass. De lärdas republik i Bäyern har alltså fått sig en konung, och man kan väl föreställa sig hvilken fart lärdomen skall taga sedan sålunda alla vetenskaper blifvit centraliserade i en enda hand. — PRINS-OF WALES-KORF. Öfver en bod i sjelfva city af London läses i stora bokstäfver: Här och icke annorstädes försäljes den äkta och vertabla Prins-of-Wales-korfven.s Prinsen hann således icke blifva en månad gammal, innan han utkorades till korfmadameraes patron. AÅllt,, sade salig Cobbet, sbenämnes hos oss Engelsmän efter konungen eller hans hof, med undantag endast af den offentliga skulden: denna kallas alltid nalionalskuld.n ——— — Lr