Aftonbladet – 17 december 1841, sida 2

dr i stället för 300,000; återstår således härvid ndast den underrättelsen för herr aktieägaren, attJönköping finnes blott ett bankkontor, men att de: begge andra äro tre, ett i Calmar, ett i Wexjö och ett i Westervik. Ytterligare anföres: Det harmligaste är, att, oIktadt åtgärden af nästan alla aktieägare ogillas såsom alldeles icke af behofvet påkallad, kan direkionen göra i denna fråga efter sitt infall, när boagsstämma ej hålles förr än i Januari och då äro ireditivaffårerna redan afgjorda. Det har troligen örorsakat insändaren stort besvär att inhemta nästan alla, aktieägarnes tankar i denna fråga, i synnerhet som de ä.o temligen många till antalet och spridda vidt omkring öfver en stor del af Sverige. Enligt 22 af Bolagsreglorna hålles bolagsstämma. den första helgfria dagen i Mars månad hvarje år: (icke, enligt Hr aktieägarens förmenande, i Januari) och, att döma efter den opinion bolagsmännen uttalade vid deras sista sammankomst, saknar direktionen icke i deras åsigter stöd för sitt tillgörandei kreditivfrågan. De yttrade nemligen till bolagsstämmans protokoll: vatt de ansågo em med mindre vinst drifven bankrörelse vida vara att föredraga den, som, ehuru lofvande större fördelar, likväk kunde sätta banken i förlägenhet vid uppfyllandet af sina förbindelser. — Förunderligt, att icke Hr aktieägaren känner sina medintressenters tankar i detta vigtiga ämne! Förmodligen deltager han högst sällan i bolagsstämmornas debatter. Då jag nu efter bästa förstånd belyst insändarensförsta artikel, bör jag icke underlita att besvara de frågor, den andra innebåller. De äro tvenne: 4:0Af hvad orsak kreditivfonden bör indragas (förmodligen menas, af hvad orsak den bör minskas), och 2:o Huru det förhåller sig med Hr presidenten Gyllenhaals och de trenne meddirektörernas re-servation. Svaret på den första frågan igenfinnes, dels i bolagsmännens ofvyannämnde yttrande om lånerörel-sens bedrifvande, dels i det sätt bvarpå en del kreditiver varit begagnade, dels ock i den skyldighet en bankstyrelse har, både emot allmänheten ock bolagsmännen, att oaflåtligt hafva uppmärksamheten fåstad på bankens bestånd och att icke af begär efter räntevinst låta förleda sig till en för högtuppdrifven sedelemission — ett förfarande, som snarareborde utgöra föremål för bifall än klander. Beträffande Hr presidentens och hans medreservantersyttranden i frågan, så är förhållandet darmed: att desse Herrar yrkade en inskränkning af 4415,000Rdr, men att pluraliteten bestämde densamma till 215,009 Bår vid bankens samtlige kontor. Jag tror mig nu hafva besvarat insändarens frågor och hemställer, i fall han har några flere att göra, huruvida de icke lämpligast kunna blifva föremål för enskild brefvexling, då han ock tordeblifva i tillfälle inbemta, buruvida de nu lemnade upplysningarne utgöra qvintessensen af mina insigter i bankaffärer. Skulle insändaren deremot fortfarande dölja sig under anonymitetens slöja, tor-de jag måhända likväl kunna hoppas, att få tillfälle göra hans bekantskap, då han vid nästa bolegsstämma inställer sig, för att uppbära sin hederliga an-del af aktievinster.o Jönköping den 42 December 1841. . Eandvall. Förestående artikel är, som läsaren finner, ett svar af kamereraren i den Småländska privatban-ken på en förut känd korrespondensartikel. Denna skriftvexling kan väl i det hela af många an— ses endast angå orten der banken är belägens. men då först och främst denna ort är ganska stor och för det andra privatbarkrörgisen i vårt land ännu hör till de nya experimenterna, men experimenter i bankväg ofta äro vådliga så vidt de medelst rubbningar i kreditförhållanden ingripa i det enskilda välståndet — så tro vi att hela Svenska allmänheten icke deråt kan skänka för stor uppmärksamhet. Det är af denna orsak som vi anse oss böra begagna tillfället af det nu införda svaret för att tillägga några omständigheter, framställda i ett bref från den förre korrespondenten enskildt till Red., hvilka måhända kunna tjena såsom en ytterligare upplysning i saken. Det är ledsamt om vi genom dessa anmärkningars införande göra hr kamreraren ett förnyadt besvär med upplysningars anförande, men offentlighet i dessa ämnen ligger li-kaväl i bankens som allmänheteas sanna intresse.. Således nämner korrespondenten att indragningen af kreditivet ej sker efter någon fixerad grund eller med en viss procent å hvarje kreditiv utan få somliga summan nedsatt till hälften, för andra åter till en tredjedel, mot hvad de under detta år innehafva, andra få behålla sina kreditiver oförändrade. — Grunden för en sådan indragning säger korresp. skall vara, att den skett i mån sem kreditiv-innehafvarna rört sig ned kreditiverna d. v: s. insatt och uttagit, — de som rört sig mindre — de som hafva haft sina kreditsummor ute länge i sänder, de ha fått dem minskade. At Kamererarens i Banken yttrande att fonden endast med 78 pr. blifvit under detta år anlitad skulle man här sluta att det är de större kreditivägarne som ej fullt begagnat sina, men det oaktadt hafva dessa — åtminstone flertalet af dem — fått behålla kreditiverna o. förändrade, hvaremot de som begagnat bela be