Aftonbladet – 17 december 1841, sida 1

genom, att af regenten intet beslut, såsom sidant, eller i regeringsangelågenheter, kan fattas, utan i närvaro af rådgifvare, som äro ansvariga för beslutet, oeh att det icke kan sättas i utöfning utan af mänr, som icke kunna undskylla sig med en framvisad befallning eller gömma sig bakom mejestätets helgd. I oinskränkta menarkier står regentens vilja öfver lagen och är tillräcklig att emintetgöra hvarje spörjsmål om rätt och orätt, gagn och skada. Regentens vilja är folkets lag; detta har, efter den der beståndande formella rätten, ingen röst, ingen meninz, som på laglig väg kan göras gällande. I konstitutionella stater skulle det vara annorlunda. Der skulle den allmänna viljan afgöra hvad som är rätt, och de lagar, som stiftas genom de, för densamma bestämda organer, äro bindande icke blett för folket, men äfven för regenten, som icke, oaktadt den honom tillagda oantastlighet, kan sätta sig öfver lagen eller göra orätt. Han kan ieke, d. v. s., han måste baåfva deltagare, som stå till ansvars för hans beslut, och mot hvilka ett sådant ansvar verkligen kan göras gällande. Allt det förnuftiga och goda, som regeringen be:luter, kan man tillräkna regenten; hvad han företager mot folkets vilja och öpskan, hvad den gör oriktigt, skeft, skadligt cch illa, vidlåder icke regentens person; hans delaktighet deri, eller om han än vore upphbof dertill, erkännes icke; ansvarigheten hvilar på hans rådgifvare, och dessa skola ieke allenast bära det juridiska ansvaret, utan ock det moraliska och i folkets ögon ansez: för de ende skyldige. Deri består fiktionen om regentens helgd till sin person. Man vill karbända finna det tillräckligt, att den juridiska ansvarigbeten hvilar på rådgilvarne, och asse det löjligt, att tillägga dem en moralisk skuld, såsom de otillbörliga åtgärdernas upphofsmän, oaktadt man anser sig öfverbevist om, att regenten sjelf, och ingen annan, är upphef till projektet ech sjelf vetat genomårifva det. Det är en svaghet af hans råd, om det icke motsatt sig, eller af den rådgifvare, som! varit enig med regenten, och det sker honom! ingen orätt, om han för denna svaghet måste: uppbära ansvaret håde för sig sjelf och regenten; kan vet, att hans ställning medför sådant, och är derföre uppfordrad till så mycket större! uppmärksamhet på sitt förhållande, och att så mycket mera visa sitt oberoende. Han vet, lika så väl, som någ sgon annan, att regentens person är helig, och att rådgifvarnes kall är att skydda denna helgd. Den rådgifvare, som derför bifaller regentens beslut, har derigenomgjort detta till sitt eget, och regenten är, i alla hässeenden, ansvarslös för sin delaktighet. Ber en sådan ansvarighet eger rum icke-blott? på papperet, men strängt genomförd, der allena; bar man tillräcklig garanti, att den regenten! tillagda myndighet och helgd icke missbrukas.! En hvar vet, huru mycket det folk är att beklaga, som icke eger en sådan garanti. Regenten kan icke blott taga feli sina föreställningar, lika som alla andra dödlige; han kan styra af passioner, en ond vilja, ett despotiskt sinne, 0. s, V., och det ligger i naturens ordning, likasom historiens annaler tillräckligt bavittna det, att bland en mängd af goda och rättsinniga regenter kan finnas en dålig, eller omvändt, att en god ech rättsinnig regent är sällsynt. Men der nu denne enda menniskas vilja är allena herrskande öfver folket, der hvarken lagar eller former inskränka honem i utöfningen af sin makt, e är, under en dålig regent, folket ett olyckligt offer, och en hel menniskoålder är ofta icke! tillräcklig, att utplåna de olyckor, han kan draga öfver sitt folk. Men det är icke blott der, hvarest regenten är oinskränkt i sin myndighet och upphöjd öfver lagen, som en dålig eller endsst sv.g regent kan åstadkomma så stora olyckor; äfven der ansvarighetsprincipen icke är strängt genomförd, kan man icke sägas vara bättre lottad. I synnerhet är faran stor der man stödjer sig på de otillräckliga ansvarighetsformer man eger, och der man genom deras missbruk får hedrägeriet infördt ofvanifrån, och derigenom hela nationen demoraliseras. ERA NE PR LASSE INET SER KOR SOS EE RTR IST SISTER