Aftonbladet – 7 december 1841, sida 1

ER MR ng ock en mönsterinrättning för späda barns skötsel och en skola för unga läkare i kunskapen om barnsjukdomars behandling. — Af enskildta bref hafva vi erfarit, hvad Stånska Korrespondenten äfven bekräftar, eller att Hr doktor Thomander i Lunds akademiska konsistorium föreslagit, att konsistorium måtte till H. K. H. Kronprinsen, akademiens kansler, hemställa, det H. K. H. ville hes Regeringen anhålla, att expeditionssekreteraren Richert måtte kallas till den vid universitetet i Lund lediga juridiska lärostolen. Detta förslag, som instäm-! mer med en af prefessor Holmbergsson ofta yttrad önskan, skall hafva vunnit konsistorii enstämmiga bifall och fråga äfven förekommit, att föreslå förhöjning i dea lediga professorslören, för den händelse att Hr Richert mottege kallelsen. — Vi taga oss friketen fästa läsarens uppmärksamhet på den förtjenta skådespelerskan, Fru Hjortsbergs benefice å Kgl. theatern nästa? Thorsdag, hvarvid kommer att gifvas ett nytt? stycke: En mors välsignelsen, öfversättning från Fransyskan; som gjort mycken lycka på flera ställen. Vid detta tillfälle kommer äfven att gifvas en akt af Mozarts Figares bröllop, deri: den unga M:11 Widerberg kommer att uppträda: i Susannas roll. j I — En ung M:ll Fiebig är hitkommen från? Tyskland, i ändamål att låta höra sig på piano.) Hon är endast 453 år gammal, och skall, enligt; flere Tyska tidningars omdöme, äga för sina år: en sällsyat färdighet och musikaliska anlag. — —trm——— — — Sedan de kombinerade operationerna i Svenska Minerva och Biet söka att inbilla fabrikanter och fabriksarbetare, det Aftonbladet velat: taga brödet ur munnen på alla inkemske fa brikanter och handtverkare, för att kasta det åt? utlänningen, numera blifvit inför allmänheten röjde, samt i och med detsamraa äfven det goda ändamålet nära tillintetgjordt, att om möjligtt upphetsa passionerna hos en folkklass — som sjelf? ej har tillfalle att kontrollera uppgifterna — genom: att först framställa fabriksarbetarne i hufvudsta-? dena såsom en korporatiomn, och sedan insinuera: att denna aktningsvärda kerporation af oförvitlige medborgare blifvit äreskändad genom det ganska grundade påståendet, att f. d. Vtgifva-) reas skrifter, äfvensom de bekanta adresserna innehöllo åtskilliga osanningar ech förvrängnin-k gar: — sedan dessa vederbörande lugnmets vänner? med lika liten framgång i en gråtmild ton aå la Antonius hos Shakespeare påstått, att för dena klasser nu ej mera återstede, än att antingen? :;ga, lida och beklaga lagens vanmakty, eller ock! möta våld med våld ;, sedan icke eus den direkta uppmaningen till fabriksarbetarne — så direkt som den kunde göras, utan att blettställa sig; sjelf — att följa ett exempel af mobben i Cincinnati vid ett upplopp emot Abolitionisterna, och förstöra tryckpressar, m. m., ej velat taga skruf; sedan den store upphöjde (månne icke? rättare ;ohängde?) och det hyggliga Askelöfvet på detta sätt tillsammans brännt sina kol alldeles föri ntet, så återstår nu icke annat, för att betäcka reträtten, än att söka emförmäla, burusom? Red. af Aftonbladet blifvit illa skrämd af deras försök, på sätt det försäkras i denna dagens Minerva. Denna nya, taktiska vändning är ganska naturig från sådana hjeltar, som den modige Minervautgilvaren samt den upphöjde f. d. Utgifvaren,! som under Juli och Augusti månader 4838 af idel kurage höllo sig hemma i karantän och, när de någor gång syntes ute, pallrade beskedligt hem, så snart skumrasket inträffade. Imedlertid är det en intressant episod, sem hör till hela denna lilla dagens historia, att ett anserligt antal numror af Svenska Biet för i Lördags och Måndags blifvit utdelade bland åt-: skilliga fabriksarbetare, förmedligen på det desse? ej mera må kunna säga, att de sakna kunskap? om denaa tidnings uppmaningar oeh geda afsigler. Det skall ock utan tvifvel stärka deras g0-i da tanka om f. d. Utgilfvaren, som redan står så! väl hos en del af dem, att exa af de deputerade, som besökte oss i går. förklarade sin öfvertyfos NRA tners