Aftonbladet – 30 november 1841, sida 3

säga, är, att det alltid påstods såsom verkli visshet, och allmänneligen kändt ibland de gaml: holländska kolonisterna, att landet på nordvc: stra sidan af Moruga och Orinoco tislhörde Sverge. Derjemte omtalar Hr H., att en i Guianz afliden Svensk skall hafva testamenterat den ifrågavarande terrängen till Konungen i Sverge, och att sådant skall finnas antecknadt i holländska vestindiska kompaniets arkiver i Amsterdam. Utgifvaren företager ingen undersökning, för ati verificera dessa anspråk, utan nämner blott : förbigående hvad som är allmänt kändt, eller at! svenska kolonister under Drottning Christinas tid försökte bosätta sig på amerikanska kusten, der ett landstycke inköptes, som kallades Nya Sverge, ett litet fäste anlades år 416441, under namn af Christineskans, och em guvernör tillsattes tvenne år sednare. Vi erkänna, det wi ej veta, hvad som sedermera blifvet af denna koloni, men i statens arkiver finnes kanske någon upplysning härom, och måkända vere nu tider inne, att söka göra dessa anspråk gällande, då tvist om besittningsrätten yppat sig emellan engelska och kolumbianska regeringarna, och det således åtminstone synes afgjordt, att denna rätt icke är satt utem allt tvifvel. Utgifvaren håller imedlertid. före, att ett kolonisalionsförsök på denna ort, och i allmänhet i hela Guiana, skulle vara ganska lämpligt i Sverge, hvartill han uppsör en plan, som ej synes oantaglig. Guiana erbjuder, enligt de här meddelade beskrifningarna, en mängd naturförmåner, som nästan tyckas realisera de gamla sagorna om Eldorado: en yppig jordmån, öfverflödande af alla möjliga naturens alster — en Sir Andrew Holliday säger, att Britiska Guiana kunde förse hela verlden ander 40,000 år med socker, kaffe, kakao och bomuil, och ändå hafva tillgång på ouppodlad ord — ett mildt klimat med ingen vinter, och likväl en sommar, icke hetare än den svenska, en lätt odlad mark, en gles, men godsinnt folkstam af infödingar, 0. s. v. Anmärkningsvärdt ir, att denna trakt just är den, som råkat få ett eget intresse för Svenskar, genom det Filenska arfvet, och som nu åter lofvar att få det senom de anspråk, som från andra håll blifvit väckta på detta arf. — Visst är, att den lilla brochyren förtjenar genomläsas.